16 juli 2016:

Ridtur igen

Phu. Det gick ju bra att rida i dag igen. Juppe går emot handen och vill inte riktigt ha tygelkontakt. Men i dag bestämde jag mig för att tänka att han inte brutit nacken eller hade ont.

Jag bestämde mig för att tygeln nog är min trots allt. Vi pillade med saker i det lilla, pyttesmå ställningar och halt och igångsättningar. Och till slut fick vi nästan till det.

Vi skröltar och vi brände iväg i galopp på en gräsväg – och i uppförsbacken på väg hem. Juppe var andfådd! Kommer inte ihåg när han var det sist.

Det firade vi med hallon.

Och lite skönt häng i hagen.

Världens sötaste sura mungipor.

En mycket bra kväll. Juppe stannade hos mig när jag släppte honom i hagen. Han ville hänga med mig.

Jag busade lite och vi sprang tillsammans till grabbarna längst bort i hagen. Sånt tycker min kompis är kul.

Tror resten av grabbgänget tycker det är spännande också med besök. Jag får alltid mycket uppmärksamhet. Patti spanade intresserat in mig, han brukar inte bry sig speciellt mycket om mig annars.

Jag tror faktiskt att grabbarna börjar få tråkigt i sitt sommarparadis. Det blir perfekt med ridskolestart i augusti.

Och bäbis är som ett litet frimärke som jag på bästa sätt försöker hålla utanför min privata zon när han fått hälsa.
Patti: jag vet. Han är skitjobbig. Jag är instängd med honom.