Nu när jag är mittemellan jobb har jag haft tid att tänka. Tänk sådan tid det tar att tänka. Det är på tok för underskattat, både i jobbsammanhang och privat så att säga.
Det är så vilsamt och behagligt att få vrida och vända på tankar. Bygga runt med idéer som om de vore byggklossar. Känna efter. Smaka på.
Jag och Juppe kan inte bli en barnbok. Inte nu i alla fall. Han är på tok för ironisk och det är jag med.
Vi vill skriva en hästbok för tanter. Hästar och tanter är ju det vi kan bäst!
När vi tänkt efter har vi faktiskt varit med om en hel del. Somligt hade varit jätteskönt att få läsa inför ett hästköp och annat vore skönt att få läsa när man var mitt uppe i en lång skadeutredning som inte fick något svar.
Och så toppar Juppes tant det med att bli ridrädd när hästen väl är stark och ridbar igen. Hå, hå, ja, ja.
Vill du hjälpa oss blir jag jätteglad.
Så här skrev jag när jag var som mest ridrädd. Så kändes det under en uterittslektion. Jag har haft sådan tur att jag haft hjälp av människor runt omkring mig. Jag vet faktiskt inte hur jag skulle ha landat annars.
Jag vet att många gått igenom faser av ridrädsla och jag vill gärna veta hur du kommit igenom det. Jag tror också att ridrädsla kan vara så mycket. Allt från en känsla av obehag till övertygelse om ens egen snara död om man inte hoppar av hästen.
Jag förstår mycket väl att jag smittar av mig på min häst. Juppe är känslig, det är jag glad för. Med en kolugn ryttare tror jag att han skulle vara en kolugn häst.
Men nu har han inte en kolugn ryttare. När det känns besvärligt så kräver han specialbehandling för en smygande ryttarrädsla.
Min tanke med boken är att varje avsnitt ska behandla ett ämne. Allt från rida nyköpt häst till markarbete till skadad häst till att våga tävla.
Jag är inte så förmäten att jag tror att jag kan stå för svaren själv. Där vore det fint att få lite kommentarer och tankar på avsnittet från veterinär eller tränare. Så det här kommer att ta sin stund. Nu har jag i alla fall en struktur på boken och nästa steg är att knåpa ihop ett synopsis att skicka till olika förlag.
Blir det ja blir jag jätteglad. Blir det nej är jag glad för att jag i alla fall försökt.
Vad vill jag ha hjälp med? Jo, svar på det här:
Svara gärna på det där med ryttarrädsla, vad du upplevt av det och hur du kommit vidare.
Om du brukar läsa bloggen - är det något speciellt inlägg du fastnat för? Eller något speciellt ämne? Eller gillar du mest när Juppe får prata själv?
Det går att kommentera utan att vara medlem på blogger. Då väljer du bara anonym.
Tack på förhand!
Ja, det är trevligt när jag får prata själv, sa Juppe.
Utan att någon avbryter. Det är ju sååååå värdefullt att få tänka fritt, i lugn och frid och ro.
Få vända på tankarna som om de vore små byggklossar. Vad är byggklossar?
Skit på dig, sa jag. Du är på tok för ironisk för att vara häst.
Men tack för en underbar tur i skogen. Det var för länge sedan vi tog långa rundan som tar sisådär två timmar i skritt.
Vi fick sällis av Baldur I och Johanna i går. Så trevligt och snickelisnackeligt som alltid.
På hemväg höll vi på att frysa bort i sadlarna.
Vinden friskade i så att både lår, händer och fötter blev djupfrysta. Vi hoppade av och fick upp värmen lite igen genom att gå.
Här ser vi en Juppe och en Mackan i fullständig frid och harmoni. Båda hårdnobbade mig när jag kom till hagen. Ny halm är himmelriket.
Hjäääääälp, pep Juppe kraftlöst. Hjäää-äää-äääälp.
Juppes hjärtlösa kompisar.
Doris och Yret under en skönhetssömn. Doris fick rumpan vaktad hon också.