Mackan var helt fantastisk i kväll. Han som haft problem med bommar och fyra ben hoppade med mig på ryggen runt en hel bana.
Helt fantastiskt.
Kvällen började med att jag fick bläddra igenom alla svartbruna hästar. Och göra om det igen, för där fanns ingen Mackan.
En väldigt stilig omacka. Uppspärrade näsborrar och stadig blick på mig som höll på.
Herregud, hur ska det bli i vinter. Alla hästar i hagen ser ju ut ungefär så här:
Eller så här:
Och inte fick jag någon hjälp av gänget heller.
De hade fullt upp med att titta på lektionen, spännande värre med uppvärmning i hagen bredvid.
Vid andra genombläddringen fanns Mackans huvud där. Måste färga hans öron rosa.
Den lilla hästen var så modig och rolig i kväll. Inte en tvekan när vi travade mot krysshinder, ett högt cavalettihinde som låg rakt tog vi i skritt första gången. Andra gången satte vi det i trav.
Så kul!
Vill löshoppa hela grabbflocken efter det här. Nyttigt att känna sin egen balans också, det räckte med att räcka upp en hand för att mina skänklar skulle flytta på sig. Små viktiga upptäkter.
Och mitt i alltihop glömde jag ta bild av Mackan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar