"Det känns lite ohygieniskt"

Juppe kom spurtande som vanligt i hagen i går. Som varje dag när jag dyker upp.

Nu var han lite mer ivrig än vanligt.

- Skynda dig på då, sa han.

Ja, jaaaaaa. Jag fattar. Du vill beta, sa jag.

- Nej, nej, sa Juppe. Du fattar ingenting!

-Titta, titta! Ihhhhhhhh, nu kommer han närmare!

Va?, sa jag.

- Ja, är det inte lite ohygieniskt? Det känns lite ohygieniskt! sa Juppe.

- Titta bara hur de ser ut!

Va? sa jag igen.

- Ehehehehehe, sa den här anonyma kompisen. Det tar en livstid att fullända tekniken. Nu har jag till exempel inga problem med att få in leran i öronen också. Inte helt lätt när man är häst.

(Jo, jag tog bort grenen som hängde nära ögat trots en milt förebrående blick).

- Men kom då så jobbar vi lite, sa jag till Juppe.

- Jobba? Jobba! Efter den här dagen!

Med lite hö i magen och massage med ren, vit handduk så lugnade sig Juppes nerver.

Vi gick ut på ridbanan och påminde varandra om hur det är att rida med halsring. Förvirrande är det. Och  kul. Det ska vi göra mer av.

Juppe har mycket svårt att förstå det där med att svänga och det är ju ändå praktiskt att kunna göra.

Snacka om omväxlande väder. I dag är det strålande sol.

Ungefär som i förrgår:

Jag har en kompis som också har en mamma som är på väg att glida in i demens. Min mamma är ju redan där, så jag vet. 

Väninnan säger att varje dag måste vara bra. Eller mer att något med varje dag måste bli något bra, något som laddar och ger mening. Det räcker inte att stressa till ett jobb, stressa hem. Diska upp och titta på tv.

Jag har inga problem med det faktiskt. Den här håriga men hygieniska typen hjälper till så bra med det. Själv tror jag också på det där med baciller och lagom med smuts, tror det är bra för oss.

Så jag tvättar snällt Juppes handdukar och struntar i att städa hemma.

- Iihhhhhhh, säger Juppe.

Juppe har fått en halsring!

Titta så fin!

Mannenvännen följde med till stallet och så mätte vi in för en halsring med hjälp av en mall i styv papp.

Jag har ju egentligen ingen aning om vad som är en bra längd för en halsring eller cordeo som de också kallas ibland. Jag googlade och sökte på bilder.

En av modellerna såg ut så här, med en ring att fästa grimskaft i, tror det ger bättre passform också eftersom lädret liksom kan vika sig i ett v där med hjälp av ringen.

Jag skulle inte ha klarat att göra en så fin halsring.

Mannenvännen gick en kurs i läderarbete för typ 20 år sedan. Nu plockade han fram prylarna igen, och en bit råhud som han hade kvar.

Här tunnar han ut lädret för att skarven ska bli snygg, biten råhud han hade kvar var ju inte tillräckligt lång.

Skarven limmades och vid varje fästpunkt vid ringen både limmade och syddes lädret fast.

Bara för att det är snyggt så sydde mannenvännen två dekorsömmar längs kanten på halsringen också.

Med hjälp av en "sporre" fick han till jämna och djupa hål för sömmen.

Tråden är spunnen av lin och vaxad.

Kanterna på lädret stängde han med bivax och så smorde jag en omgång läderolja på ringen.

Tadaaaa. Färdig!

Ja, det tog ett tag. Nej, man får inte ha svaga händer eller vara rädd för att få ett sylstick eller två.

Snygg färg! sa Juppe.

Så den här är tänkt att ersätta styrenheten alltså?

Du sitter som en hjälplös fluga på min rygg och jag är pilot?

Varför är du sur nu då?

Vaddå? Andra signaler?

Jag säger: det här ska vi öva in lugnt och metodiskt. Jag har ingen större dödsdrift, tvärtom. Jag älskar livet och vill gärna hänga med ett tag till.

Detta bygger på en lydig Juppe och på att jag känner mig säker.

Jag har googlat och nördat och till exempel läst Mathilde Brandts inlägg om säkerhetstänk vid ridning utan träns.

Det får ta hur lång tid det vill, vi har inte bråttom. Vitsen med en halsring för mig är att vi ska ha roligt, att Juppe ska få tänka och klura och undra vad jag menar egentligen.

Annars?

En broms och fyra flugor och en massa björkfrön på den sakramentskade limbollen.

Linan har hasat mot stammen, så nu vajar den inte i vinden. Måste fixa någon dag.

I dag då?

Vi gick en gräsätarpromenad. Bara hängde med varandra.

Jag tänker också att det kan vara skönt att äta sig riktigt mätt i alla fall en gång per dag nu när betet börjar tunnas ut i sommarhagen. Inte för att Juppe på något sätt skulle må dåligt av att gå ned lite i vikt, utan för att jag tänker att han är gladast då.

Så det så.

Har du något tips på vad jag ska tänka på när jag börjar rida i halsring? Tipsa gärna i en kommentar.

Längtar efter att köra igång, men det får vänta lite.

I morgon ska jag gå upp tidigt trots kvällsjobb, för att hinna rida lite innan värsta värmen slår till.

Efter en vilodag ska Matilda rida, en vilodag till och så ett Matildapass igen. Så lyxigt att kunna få hjälp med ridningen under kvällsveckor, annars med.

Ska bli så kul att höra vad Matilda tycker om Juppe och hur han är nu. Det är ett tag sedan de hade en dejt.