söndag 30 juni 2013

Kompisar i vått och torrt






Jag tror att det är första gången Juppe har fått vara högst i rang i en liten flock. Han bestämmer över sina två "lillbrorsor".

Den ena står knappt ut när Juppe försvinner iväg på äventyr med mig. Då ropas det och klagas det från hagen:

- Hallå! Vi har ingen ledning här!

Och idag fick lillkisen vänta 1,5 timme när jag och stallägaren tog en härlig förmiddagstur genom skog och mark. Sämre kan man ha det. Hoppas Juppe håller med. Jag tror det i alla fall.

lördag 29 juni 2013

En timmes skuttelutt blev det i alla fall idag

Jag och stallägaren drog iväg på förmiddagen. Rolig tur. Galoppetigloppetti längs Svartån och åkrar. Kuligt.

- Tror du Juppe pallar en sista galopp på "racerbanan", frågade jag stallägaren när vi kom tillbaks till byn.

- Ja, det tror jag. Men jag tror att han skulle se det som ett straff, att inte få gå tillbaks till stallet med sin kompis.

Ibland är det ju himla bra att få hjälp att tänka. Klart Juppe ska klara av dagens träning med en bra känsla i sin trinda kropp. Jag vill ju inte vara taskig, men lite ivrig är jag ju. Och i ivern kan man ju lätt klampa iväg åt fel håll.

fredag 28 juni 2013

Det blev en fredagspromenix

Kunde inte hålla mig borta från Juppe, ens på hans vilodag från träning.

En promenad i människotakt tror jag inte ens räknas som träning, så vi tog en rask halvtimmestur. Måste ta itu med min egen kondition märker jag, den har blivit sämre sedan jag köpte Juppe. Han sliter, jag sitter och blir kanske lite starkare i rygg och ben - men kondis får jag inte.

torsdag 27 juni 2013

Dags att börja med spö?

Tjurskalligt. Riktigt tjurskalligt.

Red ut ensam, tänkte göra om promenaden som jag lärt mig nu (eh, red fel igen).

Nope. Juppe ville inte gå ner på vägen mot skogen och stigen. Tvärnit. Back, back, back. Fick hoppa av och leda honom en bit.

Skutt upp. Nu står han och tittar intresserat när jag hoppar upp, han vet att han får en godis.

Tvärstopp när stigen delade sig. Vid det laget var jag lite ilsken. Han stod som fastgjuten och lyssnade inte ett skit. Jag blev så arg (skäms lite) att jag tänkte att det är skit samma om jag åker av - daskade till Juppe rejält på halsen med tygeln.

Seg promenad framåt.

Och så vidare ...

Pigga öron hemåt, riktigt fin tölt. Jag tänkte ta en galopp längs åkern som vi går förbi. Någon har klippt gräset där - en perfekt racerbana!

Nope, det skulle inte Juppe. Då var jag liksom lite grundarg och DREV PÅ! Jodå, vi kom iväg, till slut.

Tänkte att Juppe jävlar i min låda inte ska komma undan så lätt. Styrde mot skogen igen. Efter visst besvär om man säger så. Upp för branta backen (flämt, flämt på toppen) och ner igen. Gympa så det heter duga.

Promenad hemåt. Trodde Juppe ja. Nu var det dags för galopp nummer två. Nu tror jag att han vaknat lite. Eller var lite förbaskad han också. Fjutt iväg längs åkern.

Ja, och så tölt längs åkern på väg hem.

Slut till kropp och själ när vi var i stallet. Juppe var riktigt svettig och verkade njuta av att bli avsvampad.

Själv tog jag ett glas rött i tv-soffan. Gah!

onsdag 26 juni 2013

Lättare åt andra hållet



Halva priset på Hööks. Ett par ridbrallor åt mig och man- och svansglans åt stackars Juppe. :-)

En liten 40-minuterspromenad blev det också i skogen. Stallägaren visade att det är lättare att hitta på stigen om man tar varvet motsols. Då syns stigen bättre. :-) :-)

tisdag 25 juni 2013

De sköra små nerverna

Jag tittade lite dystert på Juppe & friends när de stod längst bort i hagen (hagarna, om man ska noga). Juppe kommer att stå kvar och beta gräs tills jag kommer fram och hälsar, inte springa bort - men inte komma till mötes heller.

Jag tog min tid. Spankulerade. Och si! Juppesnupp kom travande när jag avverkat en hage. Blev så glad så glad så han fick en äppelbit.

Bra start på ett arbetspass, tänkte vi nog båda två.

Tur att Juppe gillar att bli pysslad med, han står och darrar med underläppen och dreglar lite trivsamt. Och jag borstar, kammar och ryktar. Nu står han helt still när jag sprayar flugspray också. Det är bra.

Blev lite knäckt av arbetspasset när vi provade på att longera. Med fjärilar i magen knallade jag med Juppe efter mig till ridbanan. Nya ridstövlarna är så stela så jag knappt tog mig upp. Juppe var verkligen en gentleman när han begrundade mina försök under högljudda stånkanden.

Äppelbit. Han stod still.

Juppe var rätt slappo från start. Inte på ett dåligt sätt alls, utan avslappnad. Halvhalter funkade nästan, precis som halter. Men att "ticka igång" från skritt till tölt, näej. Jag drev med sätet, tölt, tölt - trav. Halt. Volt. Halvhalt, driva, driva. Tölt, tölt - och trav igen.

Vi slet ett tag tills jag märkte att Juppe blev grinig.

Vi tog sikte på ridkupolen istället. Jag lyckades inte få på ljuset, men skitsamma, det var ljust så det räckte där inne.

Juppe tyckte det var läbbigt att gå in i kupolen. Det är en jättehög tröskel i järn som han klånkade i med hovarna och en knirkig dörr i metall. Till slut övertalade jag honom om att gå in, beröm. Och ut igen, och samma manöver tills han tyckte det var rätt kul att gå in och ut ur kupolen.

Pust. Kul.

Men, nu var det dags att stänga dörren och börja jobba. Av med tyglarna och en totalt förvirrad blick från Juppe. Han gick ut i spåret och löd när jag bad honom trava.

Men byta varv gick absolut inte. Inte heller att skritta. Men stannade gjorde han. En gång gick han in till mig i mitten när jag bad honom stanna. Blev glad så det bubblade. Men det var också enda gången, Juppe blev surare och tvärare för varje varv.

Vi körde några gånger ändå, jag fick gå och hämta honom och leda ut honom på spåret när han parkerat sig med huvudet mot kupolen. Slutade när han stod stilla vid en sista order om halt.

Sådär kul. Men bra. Fattar bara inte varför Juppe blir så sur, och vad jag gör som gör att han blir det. Inget spö fick jag med mig heller.

I stallet hade jag några äppelbitar kvar, de gick åt när vi stretchade (hämta äppelbit med hårt bakåtböjd hals). Släppte lös Juppe och tog några raska steg bakåt och sa Juppe. Hände inte ett skit. Han stirrade förvånad på mig.

Gjorde om samma grej. Nu gick han fram mot mig. Och fick äppelbit. Det funkade en gång till.

Inte mycket till träning, men bättre än ingenting.



måndag 24 juni 2013

Kunde inte hålla mig

Det blev lite borstande av nytvättad häst idag. Och den lilla grisen tyckte det var trevligt att bli pysslad med. :-)

söndag 23 juni 2013

En heldag med Juppe & friends

Ridbanan har fått lite gräspluttar i sig som gror bland gruset.

Varför inte släppa in bröderna grus där? Nyttigt för dom att få vara i en inhägnad nära vägen och så får de springa av sig lite sprall. På köpet blir grästovorna uppsprättade.
















Näej. Tänk er tonåringar som hamnar i ett tält, utan tv och med mobilerna glömde hemma i hallen. Så ungefär.

Skittrist.

Det gick inte ens att vifta igång pållarna. De tittade förskräckt på stallägaren som rask bestämde sig för att det var viktigare att ha kvar hästarnas förtroende än att de skulle springa runt.

Juppe fick springa på eftermiddagen istället, i ridhuset. Första gången som vi/jag longerade honom. Uj, uj. Inte lätt.

Juppe var tveksam till det hela, tveksam till om han verkligen behövde lyssna på vare sig mig eller stallägaren. Men det gick.

Jag måste minst sagt öva på det hele. Stackars Juppe. Och lite stackars mig, som måste lära mig att säga ifrån på skarpen och att läsa Juppe bättre.

I morgon är en ny dag.

En nybadad dag! Köpte hästschampo så idag fick Juppe en helgenomgång, det gick mycket bra. Lite skeptisk även till detta till att börja med, men sedan gick det bra. Han gillar vatten och gillar att bli ompysslad den lilla grisen.

lördag 22 juni 2013

Lång, härlig ridtur idag

Idag blev det en helt ny tur, längs grusvägar och in i skogen längs svartån. Nästan 1,5 timme luffade vi runt. Och guide och sällskap hade vi, tur det. :-)

Juppe är alltid lite spänd när det är nya ridstigar som ska undersökas. Han blev lös i magen och kom tillbaks till stallet slank och slimmad om buken. Stackars söting. Hästar får mycket gas när de äter färskt gräs. Nu kan Juppe börja på ny kula.

Idag har jag shoppat:



Yes. Markeringsband från Biltema.

Här ska knytas små band både här och där. Ska i alla fall märka upp en lagom rutt som vi kan ta sisådär en lagom lat dag efter jobbet.

fredag 21 juni 2013

Två träskallar

Okej, jag red inte igår. Kanske var det det som straffade sig idag.

Juppe var som en ballerina redan när jag hämtade honom ur hagen. Skvitt och skvatt och spratt för allt. Vi gick några varv på ridbanan, sedan kunde jag sitta upp. Tvärs över vägen hann vi innan det blev tvärstopp.

Det tog minst en kvart att gå, säg, 75 meter. Ett steg, darr i hela kroppen. Ett steg, hovar som nitade i backen. Ett steg, hals som en giraff. Ett steg osv.

Hoppade alltså av och lirkade fram pållen.

Sedan gick vi raskt vilse i skogen. Vet inte hur länge vi virrade, men tänkte i alla fall att finalen ska bli en liten utmaning. En stig slutar (eller börjar om man så vill) i en brant, lång backe.

Eftersom jag ändå hittat stoppknappen på Juppe och kan få honom att gå ett steg i taget tänkte jag att den backen blir bra nu. På krönet kändes det som ett mindre bra beslut. Det tyckte Juppe också.

Efter lite lirk tog han ändå första steget. Det var otroligt jobbigt för honom, men jag tror att han var lika glad och lättad han när vi kom ner. Om en häst kan le så gjorde han det!

För att få upp lite flås på Juppe så tänkte jag galoppera längs en åker och tölta hemåt.

Aldrig i livet, sa Juppe. Hellre backar jag ner i diket, och så gjorde han det. Och så vred jag hans huvud mot hem och han skuttade glatt upp. Volt och mot galoppspåret igen. Aldrig i livet ...

Det slutade med att jag satt av och ledde Juppe till början av spåret. Nu får jag nämligen hoppa upp och ner som jag vill. Han vet dessutom att det ofta blir en godis när han står still och är duktig.

Efter lite lirk blev det galopp, han gav järnet. :-)

Och ganska okej tölt på vägen hem blev det.

Hå, hå, ja, ja. Snälla stallägaren stod vid stallet och blev glad när jag dök upp. Hon såg när jag stack ut från sitt hus och tyckte det dröjde bra länge innan jag kom tillbaks.

Sedan kom mannen till stallet, lika orolig han. Suck ja. Kompass kanske? Eller snart kanske jag kan lita på Juppe istället.

tisdag 18 juni 2013

Promenad med tonårsdotter och Juppe




Då blir man plåtad. Stiligt - eller hur? Snart vågar nog katten Märta hälsa på hästen.

måndag 17 juni 2013

Idag blev det ridbanan

För att stänga till ridbanan måste man dra för två långa stålrör som har lite lustiga ljud för sig när de släpas i sina ringar.

Ve och fasa och nej och usch sa Juppe första gången jag försökte göra det. Nu. Snäll och lugn koblick och lugna steg bakom mig när jag pysslar. Juppe är en maräng.

Och näej säger jag till det där med att man bara ska berömma när han gör helt rätt.

Juppe går igång på beröm (vem gör inte det) och slappnar av när han får höra att han är bra. Tycker till och med att han lyssnar bättre. Vi gjorde halter varje steg och det gick jättebra. Ingen aning om man ska göra så, men vi tyckte det var roligt. Juppe liksom trippade ett steg i taget, som jag gör när vi leker när han går efter mig.

Långtradare med släp, inget problem. Han märkte den knappt.

Däremot, ljuden av skott från skjutbanan en bit bort. Inte kul. Inte ens när han stod i stallet. Hoppas han får höra mer ljud från skjutbanan när han går i hagen så han får vänja sig.

Another day in paradise. Belåten suck.

söndag 16 juni 2013

En timme i skogen

Ah, skönt att komma ut i skogen igen. Har haft två latdagar.

Juppe var som en spattig höna. Sprättig och spattig. Och så skulle han gå först för att lära sig ta den rollen också, ridkompisen gick efter. Oj, oj, oj. Där var det eftertanke bakom varje steg.

Men det gick bra. Fast sakta.

Halvvägs tog ridkompisen täten, då fick Juppe slappa lite. Och jag (som inte har lokalsinne). Note to self: köp såna där band som förmultnar av sig självt efter ett tag att knyta runt träden längs rundan. Annars finns det nog inget hopp. Om inte lär sig hitta av ren självbevarelsedrift.

På hemväg på rundan låg det ett plockepinn av avverkad skog. Det mesta var unga träd, böjliga och hopplösa att gå över. Båda hästarna fastnade i slyet, men var duktiga nog att låta sig hjälpas loss utan att drabbas av panik.

Nästa gång får vi hoppa av hästarna och helt enkelt röja (släpa bort sly) från stigen.

Ännu en dag i paradiset! Och jag tyckte nog att Juppe såg lite glad ut i ögonen när jag kom för att hämta honom.

Jo, vi galopperade också längs en åker. Då hade ridkompisen vänt nosen mot stallet. Juppe var inte helt övertygad om att han skulle fortsätta själv, men det gick ju bra det med.

onsdag 12 juni 2013

En timme i skogen, och 20 minuter till fots

Först: stallägaren tog över Juppe när det var dags att sitta upp. Han backade (blev nästan lättad, fy mig. Lättad för att det inte bara var mig han trixade med, dum tanke, men den fanns där).

Hon hade en teori om att Juppe inte gillar att få stövelspetsen i magen, när jag sitter upp på vanligt manér. Alltså i position min rumpa vänd mot huvudet på Juppe, i med foten i stigbygeln och snurr runt vid uppsittning. Tån petar in i hästens mage. Det är nästan oundvikligt.

Juppe är ju ganska hög också.

Till slut stod Juppe still och jag satt upp på isländskt manér, alltså med foten pekande framåt i stigbygeln från start. Det gick jättebra. Det är inte bra om hästen drar eftersom man lättare hamnar under hästens bakdel då.

De fyras gäng fick en underbar timme i skogen. Det har varit skogsavverkning på en del ställen som ställde till med spännande saker vid val av väg och i spaning efter stigar som knappt fanns längre.

Efter en timme var vi rejält trötta allihop. Juppe var så sliten att han snubblade över nästan allt som kom i hans väg. Men då hade han också varit jätteduktig, kämpat sig förbi en hage med tjurkalvar (han skakade i kroppen), hoppat över diken och klivit över trädstammar.

Sista 20 minuterna promenerade vi med hästarna. Vilket pass! Och vilken underbar kväll!

Tänk att bo så nära skogen.

I morgon får det bli en enkel promenad eller väldigt kort tur med Juppe, om han inte får vila helt.

tisdag 11 juni 2013

Första ridturen på egen hand

Tror det kändes lite stort och läbbigt för både Juppe och mig.

När gossen kammats och gjorts fin och sadlats på och fått nya finputsade tränset på sig så klev vi ut i stora vida världen.

Helt plötsligt hade inte jag någon erfaren medryttare att fråga, och Juppe hade inte någon som antingen gick framför eller efter.

Det var vi.

Tog det säkra före det osäkra och promenerade en bit på vägen, förbi mitt hus. Grannens hundar skällde som vanligt, och grannens hästar gjorde rusningar mot elstängslet. Det grejade vi med lite trix och bök.

Så var det dags att sitta upp! Vad tror ni hände?

Japp. Juppe la in backen. Vänligt och snällt och lydigt backade, och backade och backade han. Vi promenerade en bit framåt, så la jag tygeln över huvudet igen och ställde mig vid hans bog för att kunna korta tygeln och få honom i form.

Juppe la i backen. Vi gick en bit till.

Nu började det kännas fånigt. Jag ställde Juppe med rumpan mot ett träd. Han backade - men svängde så elegant åt sidan vid trädet. Suck.

Tre försök senare gick det att sitta upp. Hurra!

Tror Juppe var lite nöjd också med att den där underliga människan äntligen satt på ryggen - det brukar hon ju göra?

Jag har gått och klurat på en intervallträningsbana, och fått okej på idén av stallägaren. Jag styrde Juppe mot en rejält brant skogsbacke, alltså ett rejält motlut. Vågar inte ta den i utförsläge än. Det gick jättebra. Han gick lugnt och fint och kämpade sig upp, jag satt så gott jag kunde i fältsits och hjälpte till på det sättet.

Tre varv tog vi. De två sista gångerna blev Juppe lite grinig, jag tror han är smart nog att försöka undkomma lite jobb. Och jag vill hjälpa honom att bygga muskler. :-)

Det blev en rejäl galopp längs en åker också (eller två) och några sträckor med taskig tölt och riktigt bra tölt.

Juppe fick långa tyglar och gick och frustade nöjt. Men så blev det stirrigt förbi huset igen. När en hund i fjärran började yla också blev det för mycket för Juppe - kan kastade sig bakåt. Jag hann med att ta tag i en ring till betsel för att få honom att snurra runt istället för att sticka iväg. Phu.

Madre Mia. Det gick ju bra. På't igen imorrn. :0)

måndag 10 juni 2013

Vilodag - nja, nästan

Det blev persedelvård.

Mannen handlade cykeldäck på Biltema, jag handlade lädertvål och läderolja på Hööks.

Mannen lagade mat, och jag tvättade och smorde in tränset. Ett träns som jag fick lättare panik av att titta på bara för ett par veckor sedan. Ja, jag vet. Man borde veta hur ett träns ska monteras om man köper en häst. Men det blev liksom lite overload i skallen.

Nu börjar skallen komma ifatt så smått tror jag.

Och jisses vilken skillnad det gjorde att tvätta försiktigt med ljummet vatten och tvål, jag använde en fuktig kökssvamp. Och så olja på det. Mjukt som hästmule blev det.

Tränset fick jag köpa för 200 kronor av en kompis till stallägaren. Tror hästmänniskor är lika trevliga och generösa som trädgårdsmänniskor. Kanske är det sak samma vad det är för nörd, bara man har hjärta för något.

söndag 9 juni 2013

Idag gick det bara att lägga i backen

Nu har vi fröjdat oss så många gånger i skogen att jag tänkte att ett pass på ridbanan vore bra.

Att försöka komma ihåg vad vi försökte göra på senaste lektionen till exempel.

Nu jävlar ska halvhalter och halter sitta. Och ja, det gjorde dom. Men det som satt allra bäst var liksom backen. Jag försökte sitta upp. Juppe backade hela ridbanan bakåt. Jag låtsades som att det var precis det jag ville och berömde.

Tänkte att lite promenad skulle mjuka upp både honom och mig. Traskade varv på varv på banan med en mycket snäll och uppmärksam Juppe bakom mig. Han tog myrsteg när jag gjorde det, stannade när jag gjorde det.

Och backade när jag skulle sitta upp.

Gjorde om hela proceduren. Nu stod han still.

Vi skrittade, halvhalter och halt satt fint. Men så fort han blev osäker - backelibackelibackback.

Vi grejade att tölta i en fin mjuk åtta, som med lite god vilja kan tolkas att gå på diagonalen. Några vändor behöll han tölten, andra gången slog det över till trav. Saktade ner till skritt och tog om det hela.

Undrar om han vill ha mer kontakt med min hand? Huvudet går lite som en pendyl på diagonalen, vart ska vi? Vad vill du?

Uj, uj. Söt fiseprutt är han i alla fall.

lördag 8 juni 2013

Fina kompisen



Jobbade (förlustade) mig i trädgården idag så Juppe fick vänta till kvällen. Tur hade jag och fick sällskap på ridturen.

Idag blev det en ny runda med massa spännande saker att titta på. Bron - inga problem. Bilar i helvetes-jävla-skithögfart - inga problem (vad är det för fel i huvet på folk?). Partytält och ballonger vid bygdegården, helt normalt. Men huuuuuu för brevlådan vid bygdegården.

He, he, sötmule.

Tyckte det gick bättre med bromsen idag också. Jag slappnar också av mer och mer. Det hjälper nog till. :-)

fredag 7 juni 2013

Näej, kunde inte låta bli

Fredag = trött. Men inte för trött för att gå en promenad med hästen Jupiter.

Och inte för trött för att plocka fram ryktborsten heller. :-)

torsdag 6 juni 2013

Fasan, bil och bro

Tidig morgontur med två andra pållar. Allt gick ju faktiskt bra, både att en bil körde förbi på vägen, en fasan hoppade upp från en äng och att gå över en bro där hovljudet blev högt och konstigt.

Jättebra.

Det enda felet är liksom att bromsen inte tar.

Varken halvhalter eller halt funkar bra. Så var det på lektionen igår också. Hm. Något att fundera och jobba på, ska bli kul det.

Tänkte ta en kvällsridtur också, och öva på just halvhalt och halt. Men känner mig halvt knockad av hettan, tror inte jag orkar helt enkelt.

tisdag 4 juni 2013

Nya fina dojor idag






Ja, fråga mig inte hur ena filmen hamnar åt fel håll. Det är bara att njuta ändå av den fina hästen. Snäll trots bank och slag och buller. Min pålle det.

Kom ihåg till nästa hovslagarbesök: Juppe är låg i baktrakterna. Bra att påminna om, bra att tänka på vid verkning.

måndag 3 juni 2013

Promenad med cyklande man

Inga problem förstås. Juppe tyckte inte det var konstigt att ha en cyklande man som sällskap på promenaden. Gullfis.

Det var lika roligt som vanligt att leka gå-stanna, gå myrsteg. Ta sats och springa. Ledarskapsträning kallar stallägaren det. Skitbra. Och vi har kul på köpet.



Lägg märke till hur bra vi matchar hårfärg. Blir besvärligt att färga om hästen om jag byter kulör.

söndag 2 juni 2013

Det skvätte harpaltar framför hovarna

Vilken häst. Älskar att Juppe är så lugn.

Vi tog en ny liten runda idag, stallägaren och jag. Den vindlar lite vid sidan om flera åkrar och har djupa diken med buskar och högt gräs vid sidan om.

Perfekt för små harpaltar att gömma sig i. Tills det kommer islandshästar i galopp. Det liksom skvätte grå harpaltar åt alla håll. Helt normalt, tyckte Juppe och joggade på.

Inte ens ett rådjur som stilade svärs över stigen impade. Här ska springas på, tyckte Juppe - och gjorde det.

lördag 1 juni 2013

Fina räserhästen

Skogstur idag på förmiddagen. Tur det. Det var tokvarmt mitt på dagen, och sedan blev det regn.

Juppe har slappnat av, han känner sig hemma på turen vi tog. En så härlig timme i skogen, med stigar som knappt gick att se efter vildsvinens framfart.

På en grusväg drog vi iväg i galopp, stallägaren på sin häst och jag och Juppe. Tjohoooooo! Så härligt. Juppe har så stora härliga steg, det var som att flyta fram. Tyckte att han log lika fånigt som jag också.