Och sidan på den vackra hästen.
Det är så kul och härlig stämning när det är dags för alla att rida eller promenera upp hästarna till sina respektive sommarhagar. Valackerna har en fantastisk uppe i skogen.
Det är klart pållarna känner av festivalstämningen.
Fast egentligen är vi redan mentalt i sommarhagen (och hoppas att kompisen bredvid har lyssnat bättre).
Och äntligen! Hela gänget gör sällskap.
Lite uppsamlingsheat längs vägen.
Sedan öppnar sig paradisets portar.
Nähä? tänkte jag. Ingen action?
Men jodå.
Sprallet kom.
Vilken kraft!
Hästflocken blir till ett hav av fladdrande manar och svansar och blanka muskulösa kroppar.
Hupp! Barracudan fick hjärtsnörp när jag stod i vägen. Alla vrår i hagen skulle undersökas. I flocken finns flera hästar som aldrig varit i sommarhagen, för dem var det extra spännande.
Tänk om en kunde hästiska. Vad pysslar grabbarna med?
Juppe höll sig nära kusin Framis trygga rumpa.
Stiliga stilande gossar. Eller hur?
Fast en har ju ändå tid med lite bus, tyckte någon. Ser det inte ut som barracudan?
Se upp! Tjuvnyp kan straffa sig.
Den fantastiska hästen såg nästan lite bekymrat skrynklig ut runt ögonen. Allt detta gräs som MÅSTE ätas upp.
Och så några allvarsord då och då.
Jahaminsann. Juppe skulle också gaffla.
Undrar vad kompisen gjort fel.
Underbar dag. Lika roligt att vara med om i år igen.
Vi lämnade våra nöjda hästar i hagen och så fick vi ryttare årets sommaröverraskning presenterad för oss.
Underbara, långa, härliga ridvägar längs Bäjebys åkrar. För att minska kväveläckage från åkrarna har flera meter breda buffertzoner sparats mot diken.
Där får vi härja hela underbara sommaren. Så roligt att ha så många nya ställen att rida på. Det var nästan så jag åkte upp till sommarhagen på kvällen för att rida (nejdå, nejdå, höll mig).
Phu, sa Juppe.
Juppe ska inte få någon sommarvila, jag ska rida på som vanligt. Jag vill inte att han ska bli för tjock och så tycker jag det är för underbart att rida på min häst som nu tål att ridas på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar