Här står en finfis och blir bländad av min pannlampa.
Finfisen står alltid och blir bländad av min pannlampa, jag slipper leta häst i kolmörk hage. Så skönt. Klart hästen är värd minst ett äpple då.
Jag har varit bortrest i två dagar, det var finfint att snosa päls igen. Juppe var lugn och nöjd.
Jag slängde sadel på Juppe och så körde vi ett pass på ridbanan. Det går bättre och bättre att skritta fint, när jag koncentrerar mig på att känna efter vad som händer i mina sittben och i min kropp hjälper det mig att noja över Juppe.
Nej, jag tror inte Juppe har ont i halsen när han vrider den till en korkskruv. Jag tror han är olydig.
Vi körde stanna-starta med sisådär framgång, glömde nämligen spöet och ibland är det bra att ha det helt enkelt.
Tempoändringar var också bra och flytta/svänga efter vikthjälper. Och hela tiden körde han upp huvudet som en giraff när han kände minsta tendens till att jag skulle vilja ha högre fart. Juppe vill springa, springa, springa.
När han gick i någorlunda form och var lugn fick han springa. Vi testade trav och tölt. Det gick hyfsat. En travjogg blev riktigt behaglig för oss båda två.
Som avslutning övade vi på galoppfattningar, det gick riktigt bra. Var lite rädd inombords för att han skulle flänga iväg, men icke. Prydligt och skutt, skutt i några steg. Perfekt.
En skön kväll efter dagar som började med bussfärd före sju på morgonen i tisdags morse och slutade med tågresa och ankomst efter 21 i går. Nu längtar jag tills i morgon kväll – då hoppas jag att jag och Juppe vill / kan köra lite liberty på ridbanan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar