Gnägg-Bettina och så markarbete

Det var skönt att åka ut till älskade Juppe i dag, blåst till trots.

Lika gnäggig och uppvarvad som Juppe var på tant-tölten var jag i går. 

I går slapp Juppe mig.

Efter tanttölten på söndagen var jag som en trasa.

På måndag vaknade jag till liv som en rastlös och ofokuserad och gnäggig typ. På tå liksom.

Jag gnäggade ICKE!

Inte ett gnägg kom över mina läppar. Jag var samlad, manlig, fokuserad och allmänt opåverkad av nervös matte, hästar i vildsvinskostym, människor i lejondito och ihihiiiihiiihihihiiii en lång öhöhöhöhhöööö raksträcka att spr. . . värma upp på.

Men skitbra, sa jag.

Då behöver jag inte vara nervös för nästa tävling om två veckor.

Nästa tävling?

Öhöhaöhhhöahöhö.

Jag ska visa dem vem som förstämmer.

KUNGEN av ovalbanan - det är jag.

Jag ska spela hästbowling med fjantarna som dyker upp.

Boooiiing - där åkte den av banan! Whabhooom - nästa?

Men herregud Juppe, sa jag. Har du hört talas om ridbarhet?

Samarbete?

Teamwork?

En drömlikt mjuk och spänstig häst som lyder minsta tanke från sin ryttare? Som lägger all kraft i bakbenen för att forma kroppen som en reeeegnbåååge för ryttaren att liksom fluffa fram på.

Juppen tillåter sig att fnissa.

Det där har du läst i en bok va?

Du gillar då att läsa.

Juppen gillar praktik!

Näej! sa jag då. Vi ska glänsa genom att visa allt vi lärt oss.

Inga bowlingkäglor här inte. Frid och harmoni!

Mjuähähähä, sa Juppe.

Power!

Ja! sa jag. Jag håller med.

Men med kattlik mjukhet. Det gäller både dig och mig.

Jaha du, sa Juppe. 

Då vet jag i alla fall en som måste hem och träna (fnissa, fnissa).

Jodu, Juppe sa jag. VI ska träna.

I dag körde vi markarbete både med framgång och med eh, lite sprallspunk från Juppens sida.

Tur att jag är en matte som njuter av sprallerier och tänker att det är en frisk och stark Juppe som gör sådant.

Njöt mindre av två bakben som inte ville vara med i traven. De stämmer vi träff med i morgon.

I hagen bredvid går det numera flera blondiner som går och slänger med håret.

Skärp dig, sa Vordis aka Vivan.

Bara för att vi är blonda tjejer betyder inte det . . .

. . . att vi slänger med håret.

Fördumsfullt helt enkelt.

Du får själv bestämma vem som är dum.

Ihihihihihii.

Ja. Och någonstans strax härefter åkte jag hem.

Dagens medvetna pållar.

Vad är rätt?

Grabben är smart. Det är bara så. Han trivs superbra när han får något att klura på.

Nu fattar han att det är mulen som ger applåder, och extra applåder när han krafsar med läppen på apportprylen. En gång bet han fatt i frisbeen av mjuk plast.

Om han är en maräng annars?

Jajemen. I dag med:

 Party. Fri tillgång = hästar som man vet var dom är. :-)

Vem kommer ändå?

Och - hupp! Vem får jag som bonus varenda gång?

Stackars Mackan.

Men i morgon ska jag ägna mig åt honom. Då blir det rida kurs + gulldag. Juppe får tröstäta hö.

Tycker Juppe gått upp i vikt av bara några fjuttiga dagars fri tillgång.

Fast han är inte fet. Han är manligt mullig, då heter det pondus. 

Härligt störig uppsyn.

Du? Vad ska vi göra nu? Du? Hoppa hopprep?

(Ingen dum idé, passa dig Juppe). 

Pussmule.

Så mycket man - kan bli många frisyrer

Det kom en liten påhittig släkting på besök för ett tag sedan. Hennes mamma, duktiga pressfotografen Margareta Andersson passade på. Bilderna talar väl sitt eget språk, vi hade roligt!:

 Ofsi: eh, måste du ta bild på mig när jag har min sport-bh på?

Borde inte det här vara islandshästvärldsstandard? Snygga frillor för de väl tilltagna manarna, och även för killar då förstås. Här ska inte diskrimineras.

Efter det här passet så fick Juppe begå premiär, vi handhästade Anton med god hjälp av ryttarinnan förstås. Det gick jättebra. Visst ser man att Juppe förstår stundens allvar?

Med genustäcke på

Ja, jag är skitjobbig. Jag har haft stora problem med barnklädesindustrin också. Här ser vi då gossarna i hagen. Ofsi som ändå har en rand av lite obestämbart persikofärgat på sitt BLÅ täcke tittar upp mot det störande momentet i hagen.

 Japp. Och jag upptäcker till min fasa att jag köpt ett blå/grått täcke till min gosse som älskar till exempel orange. Citrongult vore också najs, så man verkligen ser var leran satt sig.

Här ser vi då partyhörnan av hagarna. Brudarna i rött (utom en gammeltant som har blått). En liten herre står för glamouren här också, Anton tvekar inte inför lila och stjärnor.

Stör mig på att det är så lätt att köpa blå täcken till killar och röda till tjejer. Ska bättra mig.

Annars? Idag blev det ett härligt pass i dagsljus, två varv på grusvägen - ungefär som två varv på ovalen tror jag. Jag var inte snäll mot Juppe, han fick inte sakta ner när han ville det. Det var tölt jag bestämt mig för och tölt blev det. Varvat med lite skritt, trav och galopp. Det var tempo jag ville åt.

I andra varvet hade vi turen att träffa på tant Fluga. Fluga med medryttare tackade ja till en runda i skogen som dessert. En bra dag!

Lilla svettiga grisen fick täcke på igen när han åkte ut i hagen, ett blått ärvt ...