Juppe var i högform i dag. Det var inte jag. Jag är förkyld och snortäppt i huvudet.
Men inte kunde jag låta bli att åka till stallet, måste se Juppe!
Kapson på och ut på ridbanan innan första lektionen brakade lös. Juppe var välvillig och glad. På banan stod i dag fyra pallar, lite grand som två fotbollsmål.
Perfekt tänkte jag. Där kan vi göra en exakt halt.
ÅHÅ! Tänkte Juppe. Här ska vi GÖRA något. Jag kliver upp på pallen! Då får jag säkert ett ton godis!
Eh. Juppe välte pallen och körde ned benet i hålrummet. Inte bra. Jag höll fast min häst och så tråcklade vi ut benet.
Phu.
Juppe gjorde inte om cirkusnumret. Jag är så glad för det.
Men vi backade över en bom (tycker han är så slafsig med hovarna ibland, så jag tänker att det måste vara svinsvårt att backa över en bom). Juppe kliver så elegant över bommen med alla fyra ben. 
Vi backade också i racerfart över banan och körde lite travstarter (tre, sedan höll jag på att dö).
Och häpp hade 34 minuter gått.
Skutt ut i hagen efter proteinmums, hö och betstund.
Dynan har fått kliva ur allergikostymen och är så söt. Tror aldrig jag sett en häst med så många veck på mulen, ovanför läppen.
Han vet att han är söt.
Juppe blir sotis och grinig.
Jag får inte ta bilder på andra hästar. Då ställer han sig mellan kameran och själva fotomotivet.
Juppe tyckte att 34 minuter är ynkligt. Ynkligt!
Hon ser lite trött ut, sa Dynan medkännande och tittade noga på mig. Bäst att sänka halsen och visa undergivenhet så hon inte hittar på något.
Titta, hon rör på sig!
Jag hämtade grabbarnas pilatesboll och spelade lite boll med gänget för att göra Juppe glad. Nu är ingen av killarna rädda för bollen, de är intresserade och nyfikna.
När Juppe puttade bollen med mulen hade han en beundrande publik. När han rullade den mot kompisarna stod de kvar och iakttog. Bäbibarracuda vara framme och duttade med mulen han också.
Dynan undersökte också leksaken.
Det är så himla svårt att få ta bilder av Mackan, Juppe blir grinig på en sekund.
Så här ska en snygg profil se ut.
Juppe får klotrunda ögon och stissar. Han försöker nog lista ut hur han ska få ändlöst många godisar.
Jag tycker det är så roligt att titta på hur hästarna står. Dynur står alltid så prydligt. Frambenen absolut rakt ned i backen, ingen framvikt eller bakvikt. Ofta är bakbenen också exakt parallella.
Som sagt. Det kräver list att fotografera de andra hästarna. Jag vill verkligen försöka ta en schysst bild av Mackans underbart svarta päls. Han ser ut som ett leksaksdjur i tjock sammet.
Både Mackan och Juppe kan stå så här, lite slafsigt med både framben och bakben. Ingen ordning alls.
Eller åtminstone lite ojämt där bak. Undrar varför det ser ut som att Mackan har lite mer vikt på framdelen än Dynan? Det beror säkert på hur de är byggda, men kanske också på hur de lärt sig att fördela sin vikt?
Nu fick Juppe nog och rensade runt mig och sig. Bort med alla pållar!
Mackans fantastiska pannlugg.
Boooooort! Vrålade Juppe.
Sötmule. I morgon är det Mackans tur. Och tur att Juppe inte vet att jag ska på kurs med Mackan på söndag. Det ska bli så himla kul.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar