söndag 3 november 2019

Det var kanske ett sömstick?


Det här är lördagsutgåvan av Juppe, världens bästaste häst.

Det är ju svårt att tro att han för en vecka sedan stapplade fram och inte ville stödja på vänster framhov. När han gjorde det darrade benet och det syntes att han hade ont.


Jag trodde det var början på eviga resor till klinik igen.

I tisdags kom hovis och undersökte hoven. Då hade Juppe stått med avtagen sko och gipsad hov sedan lördagen.

Hovis såg inget läbbigt alls. Det blev sko på.

Ibland kan det bli så om hovis råkar slå i en söm för nära läderhoven. Så skönt med en hovis som är ärlig och rättfram och hjälper till att hitta förklaringar. Det uppskattar jag.


Så, tisdag kväll fick Juppe bo på hotell för sista natten.

Han var gruvligt trött på det då.

Vi tog en promenad på kvällen för att Juppe skulle få röra lite lagom på sig med påslagna skon.
Det kändes som att promenera en heliumballong.


Sedan har jag ägnat kvällarna åt att trava helt kort på ovalen för att på det mest misstänksamma vis försöka känna om Juppe blir halt när han rids.

Det blev han inte.

I lördags fick vi sällis av Baldur och Johanna. Vi tog en racerdejt på ovalen.
Ha. Jädrar i min lilla låda. Det behövde Juppe.

Han bjöd på härlig tölt och gott humör.


Som avskrittning tog vi en tur till avelsflocken och tittade på brudar.


Jag är så glad att min fina lilla Titania med de milda ögonen behåller sina vita strån i pannan.

Hon hade dessutom gjort sig lördagsfin genom att sätta upp luggen med lite kardborrar. Sött.

Lille Vikivaki var lite kaxigt nyfiken och fick en rejäl tjolablängare av elstaketet.

Det blev nog en läxa han kommer att komma ihåg länge.


Juppe blev rejält svettig.


Så skönt att få köra igenom maskineriet ordentligt. Juppe har varit lite fnoskig, han har väl haft för mycket lagrad energi helt enkelt.

Ikväll löslongerade jag och där blev det minsann lite mer rörelseglädje. :-)

Så lättad och glad. Vad är väl ett sömtryck (sömstick) och vad gör det om hundra år?
Naturligtvis inträffar sådan på en lördag och då ryker ovillkorligen cirka 4 papp.

Jag hann precis tänka att nu verkar det ändå som om min ekonomi vill rätta upp sig lite när lönen damp ned. Så får man inte tänka va? Nästan så det är mitt fel att det hände. (Magiskt tänkande à la Luther).

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar