Uj, uj. Halt i dag också. Och alla hästar var lite hispiga i stället. Och inte hade jag tagit mig iväg på långpromenad om det inte funnits andra hurtiga i stallet. Då hade Juppe och jag bara orkat tre varv på ovalen.
Nu orkade vi sisådär sju kilometer i tung blötsnö i skogen. Häpp. Helt slut i rutan om jag ska vara ärlig. Har kanske lite svårt med att gå lagom fort också. Jag och Juppe brukar anpassa farten efter hans långa slanka ben.
Nu finns det en ny rödhårig tjej att beundra på Bäjeby också. Doris har flyttat in.
En shettisdam med tio år på nacken, inkörd och lugn som en filbunke. Klart vi blev kära hela bunten.
Blir så glad för mattes skull också. Hon har längtat så efter en liten häst att få ta föl på och att få åka efter i vagn. Ska bli så roligt att följa ekipaget.
Grabbflocken stod och försökte vissla. Det gick sådär, men jag tror att Doris känner sig välkommen. Hon verkar inte alls stressad eller förvirrad över att vara på ett nytt ställe.
Juppe var lika slut i rutan han. Så fort jag släppte ut honom i hagen gick han till favvoträdet och parkerade sig. Trädstammen får tydligen vakta rumpan, då går det fint att sova.
Äckligt nöjd med att vi var så hurtiga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar