Japp. Djursjukgymnasten Cajsa Eriksson var ju på besök hos Juppe. Det besöket gav mod i barm.
Cajsa tittade ju på Juppes läbbiga dipp i trav på volt och klurade på om han egentligen har ont, eller om han har lärt sig ett knasigt sätt att använda sin kropp på. I vilket fall som helst så är det bäst för Juppe att han tar ut rörelserna mer med frambenen, både rakt fram och åt sidan.
Hur?
Ja, ett sätt som vi ska testa nu jag och Juppesnupp är att tejpa ett kryss på hans onda bog. Ungefär som människor kan bli tejpade av sin sjukgymnast för att förbättra en hållning eller förhindra en olämplig rörelse.
Här kan du läsa mer om kinesiologi.
Så här ska vi göra:
Jo. Jag var sannerligen skeptisk. Ett tejpat kryss. Vad ska det hjälpa på en 400-kiloskropp?
Men inte dissa förrän en testat. Och si, Juppe rörde sig mycket bättre med krysset dittejpat. Så fascinerande knasigt.
Tejpen retade fram en ökad rörelse på frambenet och hela hästen rörde sig annorlunda.
Så, Japp. Vi fick två rullar tejp att börja använda. Jag ska klippa till krysset när det är dags att göra markarbete och kanske vid ridpass. I skogen är underlaget nog stimulans.
När jag hämtade Juppe i hagen dagen efter hängde krysset delvis kvar. Jag såg hur min kompis muttrade.
Jag ska använda upp de där rullarna. Sedan ska jag och Juppe utvärdera.
Och ikväll. Jag red igen onsdagslektionen som jag kommer att missa på grund av att jag jobbar kväll. Juppe och jag var med första söndagslektionsgänget och körde gaedingakeppni.
Nej. Vi körde inte 110 procent. Men kanske 70-80 procent i alla fall. Och det kändes så bra, så bra.
Min Juppe är fortfarande underbart lättväxlad. I första traven smidde han, men det rättade vi till på den fantastiska långsidan när man får välja valfri repris på en gångart.
Fin kväll. Fantastisk häst.
Och ja, Annicas uppmaning till att hålla igen behövs. Nu ska inget behöva gå fel för att jag har för bråttom.
Där håller jag kanske inte riktigt med Cajsa Eriksson, som tycker att jag ska ställa krav nu på en gång att Juppe ska använda sin kropp rätt. Å andra sidan ser ju inte hon oss i vår vardag. Varken Juppe eller jag kommer till vår rätt när vi är nervösa och ska fixa longering i trav.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar