Vilken grej.
Åkte till stallet (surprise, det trodde ni aldrig). Plockade in Juppe, pysslade.Läste på anslagstavlan i stallet. Det är alltid lite kul att kika där för att se vilket tema Annica siktat in sig på för lektionerna under veckan.
Åhå. Bara två på sista lektionen. Wow. Två. Tänk om?
Sprang ut till ridbanan och hörde med Annica om jag fick rida ifatt en lektion på Juppe. Och det gick bra!
Tur att jag inte hann tänka längre på saken än så.
Det gick så fint. Speciellt när jag kom ihåg att andas. När jag vågade släppa iväg Juppe och kom ihåg att andas och kom ihåg att driva på i tölten så var det en jädrigt tjusig Juppe som ångade på.
En fläkt av Juppe som han var före skadan.
Tänk att vi töltade på en fyrkantig åtta. Och tänk att han till slut fick med sig alla tassar över en bom – då lade vi av – med flaggan i topp.
Vilken kväll.
Undrar om det var någon fe som strödde lite lyckoglitter rent allmänt över oval och ridbana ikväll. Fler kom in med saliga leenden och pratade om bästa töltstegen någonsin.
Stjärnklart.
Vi kommer att sussa gott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar