Det är ju ljuvligt att ljuset är kvar en lång bit in på eftermiddagen numera. Ett stillsamt tjohoooo.
Men ibland bara orkar jag inte ta en långpromenad. Även om vi borde.
I går kväll red jag Juppe barbacka, först på ridbanan och sedan på ovalen till fint sällskap av Mackan. Det går så himla bra. Han lyssnar min kompis även om han vill SPRINGA. Nu är vi lite mer vana vid att jag sitter på hans rygg.
I dag gick vi till ridbanan och övade på trick och på sluta. Gick finfint det med. Han är ett geni.
Bilderna tog mannenvännen vid ett tidigare tillfälle.
När bilderna togs övade vi på att bolla med mulen. Nu övade vi på att Juppe ska hålla en pryl i munnen och sedan ge den till mig – typ apport.
Gick jättebra. Juppe fattade inte riktigt varför han fick översvallande beröm när jag hann fånga prylen han hade i munnen med händerna innan den for i backen. Men jag tror polletten kommer att trilla ned inom kort.
Det roligaste av allt är att han vill. Kolla bara in den här tapirläppen. Den vill rulla en boll.
Gör man rätt får man godis. Det smäller högt i en Juppesnupps värld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar