Ibland är det inte lätt att vara Juppe. Jag bara kände hur nerverna kryllade när vi skulle göra markarbete på ridbanan.
Lite brådis var det eftersom det var lunchpaus i en kurs som hölls på gården.
Juppe var svårstartad. Det blev liksom ingen sprutt. Jag blev grinig. Juppe blev grinig. Tänk att det smittar det där.
Jag viftade mer och mer vildsint med spöet och skämdes och skällde om vartannat. Till slut blev det i alla fall halt och back och trav ur backen och en trav med spänst och bakben involverade. Phu.
Vi släppte ned axlarna både jag och Juppe och chillade i stallet. Det blev ju en skön dag trots allt.
Spännande med kurs tyckte grabbarna. Hela gänget följde aktiviteterna på ridbanan noga.
Juppe tröttnade direkt på mig och hängde hellre med polarna än med surmatten.
Vilket rövargäng! Underbart för hästar att få leva så här i flock.
Man har väl en storsint häst. Juppe sa hejdå i alla fall. Det skulle ju kunna dyka upp en godis då också.
En morot smaskade han faktiskt i sig i dag som belöning när han levererade på ridbanan. Och några godispellets. Man bryter ju inte en vana bara sådär. ^^
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar