Nu är Tinna tillbaks i sitt drottningdöme

Ah, inte bästa bilden, men visst är han en snygging? Mökkvi från Åleby verkar leva ett fint liv som hingst. Traskar runt i en hage och spanar på ston och på oss, springer lite förstås men har det bra.

Rosett från SM hade han också med sig hem, trea i speedpass. Inte illa.

På stället haaaaalt!
Vig som en katt, verkar det som.

En date fick han med Tinna. Ooooiiiii, precis hemkommen från SM. Nu vill det till att det var precis rätt dag som Tinna blev betäckt.

Det här är så spännande så det finns inte. Annica berättade när fölet i så fall skulle komma, tror det var i början av juni? Hjälp. Huvudet är för fullt av allt spännande för att info ska fastna.

Och blir det ett andra besök till Mökkvi så finns det ändå gott om tid för det. Då kommer fölet en månad senare helt enkelt.

Vill du ta Tinna? frågade äldsta dottern på Bäjeby när det var dags att promenera från släpet till hagen. Och jag blev ungefär tio år på nytt och vågade inte.

Inte för att jag tror att Tinna skulle styckmörda mig, jag är rädd för att göra något fel eller vara för långsam om något händer och att det skulle betyda att Tinna eller någon annan häst blir skadad i någon form av kalabalik.

Det har varit lite för mycket runt Juppe tror jag. Måste morska upp mig.

Tinna blev så vansinnigt glad när vi hämtade henne. Hon stod som ett ljus i boxen och såg bara vacker ut.

Väl ute ur släpet och på hemmaplan blev hon så ivrig att hon taktade bredvid Matilda. Hon blandade skritt med tölt.

Brudarna blev lite uppspelta. Tinna var den coolaste. Ville nog rulla sig direkt, men avstod. Åt lite gräs istället.

Aaaaahhhh, sa Tinna.

Knoll och Tott sa till varann. Kom igen. Om jag vågar nosa henne i rumpan så vågar du.

Vi bara: neeeeeeeej, dumsnutar. Låt bli. Ni kommer att handla i trubbel.

Ja! sa Tott till Knoll.

Suck.

Oj, oj. Nu ska jag ringa veterinären och beställa ultraljud av Tinna 15-16-17 dagar efter betäckningen. Då får vi veta om det finns något därinne.

Vadå? sa jag. Ska jag ta Tinna när veterinären kommer?

Ja, ja. Sa Annica. Hon vet precis vad det är som händer, först betäckning sedan kommer den där gubben och rotar lite.

Phu.

Mamma Mia. Det här är riktigt spännande saker. Jag hoppas, hoppas, hoppas att Tinna med sin integritet och erfarenhet vet när det är dags att betäckas. Och att en gång räcker.