Foto: Maria Miller
Det var nog tur att vi fick trivsamt sällskap av trygga Vajna. Juppe har så himla lätt för att spänna sig när jag sitter på hans rygg.
Och spänner sig Juppe så hamnar jag omedelbart i en tankeloop om juppar som går på bogen och blir trasiga.
Han ville inte riktigt slappna av någon gång när jag satt på. Först när jag satt av och gick före var det prima liv.
Vanesak, visst. Men jag hoppas att det också är lite lösa röda vackra hår som ställer till det. Vårhisp.
Bäjebys härligaste lilla huligan är tillbaks också efter inridning. Allas vår Bäbibarracuda har fått sällskap i en specialhage för killar som behöver gå på fri tillgång av hösilage.
Sedär, det är inte bara Juppe som har frisörskills. Baldur också. Har man en Bäbi att testa på så får man ju passa på.
Blä.
De missade en mager häst, sa Juppe. Titta här, bara ynkliga strån.
Jag sa inget eftersom jag är en fläckvis snäll matte.
Titta, Baldur dog. Gud va bra, sa Bäbibarracuda.
Nähä.
På’t igen.
Vapenvila en liten stund. Svältande häst i bakgrunden.
Lägg av då! vrålade Baldur.
Eller hur! sa Bäbi.
Så kul att han är tillbaks. Har faktiskt saknat den lymmeln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar