Mina tider när jag jobbar kväll infaller ofta med förmiddagstuppluren i grabbflocken. Tydligen är det så att Patti har hedersuppdraget att kolla läget när flocken nannar.
Chefen Frami och alla andra som är sömniga ligger strösslade runt en vit trygg häststaty.
Flockens lemur på vakt, det är Patti.
Mackan njuter i vårsolen. Han gillar att bli klappad när han ligger ned. Då blundar han.
Juppesnupp var jätteduktig. Vi red på vårmjuk grusväg upp till Hallbo och tillbaks. Det fick räcka. Det blir knappt fem kilometer.
När vi har tjafsat färdigt om att det inte är Juppe som bestämmer farten, jag har fått fart på mina höfter så att de hänger med Juppe istället för att motverka hans rörelser, jag får ha tygeln och Juppe har kopplat in bakbenen – då känns det himla bra!
Juppe frustade när han töltade i dag!
Det går inte fort alls. Det går faktiskt himla långsamt. Och visst borde Juppe ha bakbenen mer med sig, men det är viktigt att ha kul också. Det hade vi båda två i dag.
Juppe ville inte sluta tölta, jag fick be honom.
Fast nog var han rätt slut i rutan när vi kom tillbaks till stallet. Trött, lite flåsig och svettig. Det är inte lätt att springa i vinteroverall.
Grabbarna vaknade till så smått när det var dags för Juppe att ta en tupplur (tror jag i alla fall att han gjorde när jag gått).
Skulle gärna ha lagt mig i halmen själv. Osannolikt trött inför kvällens pass på jobbet. Löjligt trött. Skönt med lite sol på nästippen i alla fall och lite frisk luft.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar