Överraskade av hård blåst

Jomen. Vi må vara hur hur stissiga och lättskrämda som helst till vardags. Men när det gäller är vi lejon!

Tror både jag och Juppe går igång på lite eländiga väderförhållanden, typ tyfon.

Vi hade precis kommit ut ur skogen vid Hallbo när vi mötte en vägg av underligt väder. Det sa vrrooaaamm och så hade någon satt på fönen på max. Och glömt värmen.

Jag fick hoppa av Juppe. Både han och jag lutade oss mot blåsten. Det blev en rätt kämpig promenad hem till stallet.

Där hade blåsten gjort att lektionen avbrutits och ersatts av teori i stallet. Juppes och mina prylar blåste tydligen runt på stallplanen och räddades av kompisarna. I stallet flög dörren till gödselkärran upp och in ramlade skottkärrorna.

Hupp. Vilken kväll.

Jag och Juppe frustade ikapp i stallet. Man blir som man umgås.

Yngsta Bäjebydottern bärgade blåa pilatesbollen som blåste iväg ut på ett fält.

Nog är det väl underligt att lågrangade Juppe står bredvid Frami och spanar?

Men det kanske är så att han är bollspecialist, läste att hästar inte är så noga att chefen ska vara chef i varje ögonblick. Den som är bäst på en pryl rycker in helt enkelt.

Tänk om det funkade så i en människoflock på jobbet. Vad skönt det skulle vara.