I dag tog vi vår vanliga promenad på grusvägen, en halvmil sisådär. Jag svampade av en skeptisk Juppe med kallt vatten före promenaden. Jag borde nog ha badat kallt jag med. Jisses.
Trodde nog att den värsta hettan skulle ha klingat av vid fyradraget på eftermiddagen. Grusvägen hade nog sugit åt sig värmen, jag och Juppe vimsade iväg. Juppe stannade och vägrade gå ibland, varvat med att han ville gå förbi mig.
Stön. Vi kämpade oss igenom promenaden. Självklart fick gossen beta friskt grönt gräs.
Nu när sommarjuppe börjar titta fram tycker jag inte att det är någon skrämmande syn. Han är knubbig, precis som jag. Men jag bedömer honom inte som fet. Rätt okej för att vara en häst som varit skruttig i ett år.
Middagen serverades precis när Juppe hoppade ut i hagen. Jag hängde lite med honom.
Du? Varför glor du på min mage?
Du har ju en egen. Glo på den.
Trevligt med sällskap.
Tänker du mata mig också? undrade Juppe grinigt.
Men Juppe, jag vill ju bara ta coola bilder.
Det är väl okej?
Muttra, muttra.
Å vad hö är gott.
Fast det känns lite konstigt att du fotar när jag tuggar.
Det blir lite svårt att vara naturlig, tycker jag.
Du är alltid naturlig, Juppe. Det är därför du blir så bra på kort.
Tack.
Vad har du ätit den här helgen då?
Varför undrar du det Juppe? Lite sallad och lite äh, fil med frukt och flingor.
Komjölk alltså, fil är väl gjort av komjölk. Hö, hö.
Vad tyst du blev. Jag har hört att människor äter djur.
Att dom bara roooaaarrrhhhh, biter till. Och glufs är djuret borta.
Fast du ser ju ut att ha ungefär likadana tänder som jag.
Fast jag tror inte du blir mätt på sallad och fil.
Nä, till frukost äter jag hårda mackor med ost på, och dricker kaffe till.
Kaffe är så himla gott tycker jag.
Jag tycker du låter fånig, sa Juppe. Vad är det med dig?
Nä, nu får du äta färdigt här. Jag går till en annan hög.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar