söndag 28 december 2014

Gul rosett tra la la la gul rosett tra la la la

Foto: Tina Englund


Vi tar det tråkiga först. Klockan ringde 5.45. Det tar inte tre timmar att köra ett par mil från Bäjeby till Björsbo. Gissa.

Japp. Juppe gick I-N-T-E in i transporten. Var han hysteriskt rädd? Njäej. Är han envis som en åsna. Ja. Vill han åka en trist jävla transport? Nej. Hoppa in själv kärringjävel om det är så jädra kul.

Suck.

Vi fick sjasa upp de stackars stallägarna igen. Det blev rep runt rumpan den här gången med.

När vi kom fram till tävlingen (det känns helt okej att köra transport faktiskt!) så hann jag bara öppna bildörren så hördes från speakern - nu är det 15 minuter till dagens första tävling.

På 15 sekunder blankt fick jag av Juppes fleece, sadlade, tränsade, fick på mig hjälm. Juppe ifrågasatte aldrig språngmarschen upp mot uthämtningsstället för nummerlappar. Jag vrålade till min man att ta rygg på oss så att han kunde hålla Juppe när jag hämtade lappen.

Fem i nio stod vi i i givakt vid collectingring. NÄÄÄÄÄÄÄJJJJJJ skrek jag inombord i huvet och tvingade iväg en präktigt seg Juppe i galopp längs grusvägen. Bakbenen måste med!

Slalom på vägen tillbaks.


 Collecting ring.


Trångt? Inte ett dugg.
En efter en ropades ekipagen in på banan. 


Är man artig hälsar man fint på domarna (i bilarna). Det gjorde vi.


Förra tävlingen jag var med på tänkte jag, herregud - hur länge ska vi hålla på.
Tar ett varv aldrig slut? 


Nu hade jag fullt upp med att klura på var jag skulle ligga på banan.
Juppe var lite seg, men jag ville få honom i innerspår så att jag kunde få honom att flytta sig sidlänges lite elegant på väg ut ur kurvan. En hjälp för tölten. 


 Taktik två. Le som en galning och skräm slag på alla!


Hjälp! En galning!


Japp, varv på varv och jag bjöd faktiskt också på en långsida trav i omgång ett.














Tappra åskådare. Tillika grannarna till vårt hästsläp.
Späda brudar? Nope. Välbyggda som älvor men starka som hulkar.
De i princip lyfte in Juppe i transporten när vi skulle hem.
De fattade varandras händer bakom hans rumpa, innan han fattade något stod han i transporten.


Nervös väntan innan finalomgångens deltare ropades upp. Mitt namn kom sist. Phu.
Därmed nådde jag faktiskt mitt mål - att få rida en final. Bonus = en rosett.




Ändra aldrig ett vinnande koncept.






Nervös väntan igen. Och jo, de ropade upp mig som nummer fyra, på tredje plats alltså. 


Till vänster i bilden syns mina härliga stallkompisar som åkte bara för att titta på mig och Juppe.
Hjärtevärmande! Otroligt härligt att få höra hejarop när man är på banan! :-D 




 Ettan, tvåan, trean osv.




Älskade maken med noll hästintresse men guldhjärta klappar om Juppe.


Juppe: Jo, men att åka en liten bit, springa, få en rosett och absurda mängder hö.
Det kanske inte är så dumt ändå. 


Men klär jag verkligen i gult?


Blått och gult? Det kanske vore nåt?


Fast lite söt är jag allt.

Samtliga foton förutom det översta: Jesper Lange.


Här hittar du info om tävlingen. Här kan Juppe läsa om olika färger på rosetter.

Vilken dag. Vill tävla mer! Och Juppes min när han klev ur transporten efter bara en liten tur var obeskrivbar. Driver ni med mig? Allt detta bråk för en liten lusttur? Är vi färdiga? Luras ni?

8 kommentarer:

  1. Älskar ditt rid-leende :) så ska det se ut på hästryggen!! Grattis till tredjeplatsen! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, det kommer alldeles av sig självt! Det är ju så himla kul att rida. :-)

      Radera
  2. Åh vad roligt, och ja, ditt leende är obetalbart!! Här har vi en tjej som ällllssssskaaaar att rida/tävla!!! GRATTIS! Nu blir det väl vintermästerskapen i alla fall??!! Du har ju en stjärna att tävla på! Kram till dig, gott slut och gott nytt!! Ser fram emot att läsa om era äventyr under nästa år!

    SvaraRadera
  3. Tack!!! Å, jag har klurat lite på vintermästerskapen, men det känns så himla stort på något sätt och vis. Men - å andra sidan tävlar jag ju då i en klass som passar mig och Juppe. Hm, tror att det kanske kan finnas en plats ledig i en transport. Vore ju skönt med en resekompis tror jag. Ska du till vintermästerskapen? :-) Och gott nytt till dig också! Kram!

    SvaraRadera
  4. Härligt! Att le och ha kul det lönar sig i längden!
    Det var en rolig tävlingsdag tycker jag!
    Själv red jag i Elitklassen med 14 andra på banan, det tyckte min häst var fantastiskt kul!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men skojar du! Var du där! Å vad kul det hade varit att få prata med dig IRL. Men bra att det var bra. :-)

      Radera
  5. Japp jag var där! :)
    Jag kommer nog säkert till deras vintertölt den 22 februari, vi kanske ses då?
    Eller kanske till och med på vintermästerskapen?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inget av alternativen är omöjliga! Måste försöka klura ut hur jag ska få Juppe mer medgörlig när det gäller att lasta. Och det där var kul, så som sagt - kan nog bli det ena eller det andra eller båda. :-)

      Radera