torsdag 10 december 2015

Ingen bra dag alls

Ja, vad ska jag säga? Jag skulle vara Juppes bodyguard och se till att han inte fick sprutor i onödan. I dag fick han tre, och i morgon får han fler. Han sover över på Equirehab i Kvicksund.

Veterinären Chris Johnston har slutat på Mälarkliniken och tog emot i Kvicksund istället. Jag vill att han fortsätter ha koll på Juppe.

I dag trodde jag att jag skulle få höra: fortsätt rida Juppe så ordnar det sig nog med tiden. Nope.


 Chris hjälper till med inskrivning av Juppe.


 Juppe landar på ett nytt ställe, och öronen pekar framåt som alltid.
Det finns nog godis här också.




 Och som alltid. Börja med att trava i en gång.
Det gick helt enkelt inte. Juppe ville inte.


Då blir det longering.


Helvete.
Juppe dippade lika illa som första gångerna vi var till klinik.
 2-3 gradig hälta sa Johnston när vi stod i ridhuset.
Tre, sa han till djurskötaren när det var dags att skriva journal senare.

Jag bad om att få rida Juppe också, för jag ville höra vad Johnston såg när jag satt upp.
Läbbigt.
Men som alltid när jag hoppar upp på Juppe så försvinner faktiskt alla tvivel på mig och hans förmåga.
Jag njuter.
Det är väl en personlighetsstörning. Jag har helt enkelt inga tvivel på oss.


Men jag kände också vad Johnston såg.
Kraftig hälta. Och hälta i båda varven.




 Läbbiga ridhuset utan fönster som ändå var okej efter ett var varv.
Underbara Juppe.








 Mina fötter stack ut som antenner. Men det skiter jag i.


Och in i behandlingsrummet igen.
Jag vill inte, sa Juppe.

Du måste sa jag. :-(


 Raka. Inför spruta. Juppe vet hur det går till.


Ändå står han där snällt och väntar.


 En spruta i bursan i bogen.
Chris Johnston vill ta reda på om han kan släcka hältan med det.


In i boxen och vänta på att bedövningen verkar.


Ja, ni ser. Människor har också kroppsspåk.
 Juppes hälta släckte aldrig. Trots tre sprutor.


Juppe ställer upp på det mesta.
Helt ny miljö, mysko prylar.
Trevlig värmländsk djurskötare. Då är allt okej tänkte vi båda. :0) 






Nope. Ingen släckt hälta.


Juppe på nattklubb?
Nej, inför spruta tre hoppade vi in i hästsolariet och värmde oss lite.
Nu hade dag gått över i kväll och en dag tog ut sin rätt.


En plyschkille trivs inte här! sa Juppe.
Han höll på att flyta bort i extravärmen. Vi klev ut så klart. 


I jakten på hältans orsak bad Christ Johnston om spattröntgen på vänster bakben.
Ska vi sedera? undrade värmländskan.  


Sedera? sa Juppe.
Matte? 


 Närå. Ingen fick spruta. Och djurskötaren flyttade Juppes ben som hon ville.
Bilderna blev perfekta.


Juppe är en så fantastisk häst.


Och jag är inte en så illa matte heller.


 Det är en så stor tröst att ha trevliga, varmhjärtade, proffsiga djurskötare vid klinikbesök.


Icke sa nicke. Inte antydan till spatt här.


- Jag kan inte säga, hoppa upp på hästen och rid du bara. Det är inte juste, sa Chris Johnston.
Och ja, jag kan inte annat än hålla med.
Jag har ridit Juppe på en grusväg och på en oval. I ett ridhus blev det plågsamt tydligt att han är halt i båda varven.

Har han ont? snörvlade jag fram.
- Jag tror inte att han går och lider, men han har ont. Annars skulle han inte halta, sa Johnston.

- Tid hjälper inte, sa han också som svar på vad jag har gott om.

Chris Johnston var störd och bekymrad över att inte ha kunnat släcka hältan med bedövning. Han vill kunna göra det för att veta vad han ska råda oss till. Hans hypotes är att Juppe ska opereras igen. han tror fortfarande att Juppe har ont när bicepsmuskeln glider över trasigt skelett.

Men - för att kunna säga det till en kirurg måste han ha hittat sättet att släcka hältan. Och sedan är det ändå upp till kirurgen att fatta beslutet om det är okej att genomföra operationen, om kirurgen tror på den.

Hade Juppe varit människa hade det inte varit tal om saken.
Men å andra sidan så skickar en människa som inte fått hjälp av en operation en anmälan till en myndighet och får kanske lida ett helt liv. Varje operation innebär en stor risk. En häst som genomgår en operation utan tänkt resultat blir avlivad.

- Jag har inte gett upp. Åk hem och försök tänka på något annat, sa Johnston.

Tankarna virvlar så klart. Och jag vill att jag ska ha tänkt rätt i det jag skrev före dagens klinikbesök. Men så är det inte.
Det går inte att vifta bort en hälta i båda varven.

Jag har också skrivit att Juppe ska ha ett värdigt hästliv, kunna använda alla sina gångarter. I dag ville han inte trava, han gjorde det när jag satt upp och för att jag bad om det.

6 kommentarer:

  1. Fy, så jobbig dag ni haft. Tycker verkligen synd om er men jag fortsätter att hålla tummarna!
    /Christina

    SvaraRadera
  2. Åh nej, så fruktansvärt tråkigt och ledsamt att läsa!
    Stor kram och jag håller tummarna hårt hårt för att Chris hittar en väg!

    SvaraRadera
  3. Chris är ju väldigt duktig, hoppas att han hittar problemet. Vi tänker på dig o Juppe och håller både tummar och tår! Kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är glada för alla tummar och tår! Och i dag fick vi ju faktiskt nytt hopp! Så fortsätt hålla även om det krampar.

      Radera