Jag har alltid gillat hösten. Men nu får novemberrusk en ny dimension. Det här är ju helt enkelt jädrigt irriterande.
Tänk att ha fyra sådan här att hålla reda på också:
Inte så lätt. Det blev härliga 45 minuter i sansad takt trots allt, med sällskap av Oskan. Juppe såg ofantligt nöjd ut, nu är verkligen allt precis som vanligt igen.
Jägarna knallade loss i skogen så vi höll oss efter åkanten. Tölt gick okej, men till och med då blev det lite slirigt. Eftersom ingen av hästarna har dubbdäck än så blev det ingen galopp, även om båda verkade svårt sugna ...
Och sedan, skutt ner i hagen till kompisen Ofsi. De har sitt eget hästparadis med grandiost stora hagar. Gott att titta på alla hästar som trivs, både med varandra och med livet i stort.
Ofsi i förgrunden, Juppe bakom.
Ofsi först, Juppe efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar