God jul önskar vi!

Nu är det frid och fröjd vid hämt- och släpp i hagen. Juppe och hans sura matte får vara i fred.

Det är bra det.

Juppe och jag gjorde lite stillsam julgymnastik på ridbanan. Jag red barbacka och Juppe knatade på, jag ville inte göra mer än att skritta på så hårt underlag.

Slutor däremot, rackarns - de börjar vi bli bra på. Nu är steg två att Juppe inte ska börja improvisera när jag gör halvhalt. Det är kul att ha en häst som vill väl och som vill jobba, men jag vill bestämma vad vi ska göra, annars blir jag mer förvirrad än vanligt.

Steg tre är att göra slutorna i trav, med bibehållen rund och fin trav. Juppe är lite joxig i munnen och gillar inte när jag håller stadigt. Han är väl också van vid att jag varit ganska mesig i tygelkontakten.

Hoppas innerligt nu på puder och fruset underlag som ändå inte är halkigt. Då jädrar.

Då tar vi dom! sa Juppe.

Och lade i backen och flyttade undan sin mildögde kompis Baldur II.

Mäh, sa jag. Tänk på att det är jul. Frid och harmoni och kärlek ska råda.

Precis, sa Juppe. Du kan putta in en godis lite kärleksfullt innanför underläppen.

Hm, sa Jag. Jag kan i alla fall berätta att det kommer ett par sprillans nya horze-reflexboots i snyggt orange till en viss kille i valackflocken. En kille som gillar att synas.