I går jobbade jag till 19, inte till 17 som jag hade för mig. Men i dag fick jag minsann tassa hem klockan 17.
Svisch iväg till stallet för lite myspys och träning på ridbanan tänkte jag.
Kompisen stod snällt vid grinden när jag kom. Men uj vilken giraffhals. När jag hälsat och gett godis så joggade han iväg från mig och ställde sig bakom en kompis.
På himlen ovanför skogen (långt bort) syntes ljusbollar. Jag kunde inte höra en enda smäll med mina människoöron. Men ljusfenomenen var nog för att killarna skulle röra sig oroligt. Inte alla. Patti stod och sov när mer oroliga själar trippade runt honom i oroliga små piruettpromenader.
Näej. Jag hade inte hjärta att plocka in Juppe från hans trygghet: flocken.
Vi får umgås i morron. Hoppas det inte blir mer nervspänning för grabbarna än ljusshowen på himlen.
I stallet väntar Juppes nyårsäpple, tjusig nyårshatt och matchande slips. Det blir en dag i morron med.
Illustrerar ljusfenomenet med en film som jag hittade på youtube. Valde den för att den minst glorifierade raketer och mer fokuserade på hur man fotar. Ack ja. Tänk att raketer ger så mycket ljus. Har inte tänkt så mycket på det förut.
Usch för smällar... :(. Jag grät just inombords för tre av våra katter som smet ut just och nu smäller det hos grannarna :(. Undrar var katterna har hittat trygghet. I skogen runtom finns det ju vargar... Kan inte förstå att folk som själv har husdjur (hundar) ska smälla så väldigt... Den fjärde katten är ännu inne men oroligt, oroligt... Gott Nytt År önskar jag dig och Juppe! Utan smällar! :)!
SvaraRaderaJa, faktiskt. Usch för smällar. Blev så förbannad när jag letade efter en illustration på youtube. Sickna typer det finns, bland annat en grabb som gjort det till sin grej att smälla av fyrverkerier före nyår. Bah.
RaderaMina katter är rädda till och med för åskan. Samma procedur när det smälls smällare så klart, in under vår trygga dubbelsäng och där ligger de kvar tills det lugnat ned sig.