lördag 23 december 2017

Halka = matte mespropp

Hu. Jag och Juppe knatade på lite i mitten av ovalen, töltade lite och ja, spankulerade och filosoferade. Det blev liksom ingen urbränning av karburatorn om man säger så.


Gör inget, sa Juppe. Ge mig en godis.


Godis? sa jag. Då får du väl göra något i så fall.

Jag kan le och titta på den lilla hästen och tindra med ögonen, sa Juppe. Får jag en godis då?


Klart min lilla välmatade gräddkola till pålle fick en godis.

Och på hemväg fick jag se TRE ÄLGAR! Wow!

Jag kunde stanna eftersom jag inte hade någon efter mig och så här såg det ut när jag slogs med kameran och blixten inne i bilen:


Trot om ni vill, men redan här hade jag älgarnas uppmärksamhet. Kan det bero på blixten inne i bilen?


Flämta, flämta, slåss med autoinställningen som inte ville se älgarna. Kisa noga så ser ni två av tre älgsilhuetter som små köttbullar på långa ben.


Här någonstans svor jag åt min gamla kamera som börjar bli lite trött och seg. Nu stod älgarna i givakt och hånlog åt mig. Tre av ljuspluttarna här är älgögon.

- NÄ, NÄ, ropade dom.

Jo, jo, sa jag och flaffade av blixten genom den öppna rutan. Jag vågade inte gå ut.

Så maffigt! Älskar vägen till stallet. Och näej, ingen fara. Som jag kör så är den största risken att en av älgarna springer om mig i bilen. Å andra sidan får jag se mycket fint.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar