Tittut. Hela Juppe är full av små luckor i pälsen.
Just nu är det mer gnag- och sparkmärken än det varit på länge.
Hu.
Men det brukar ju gå bra för det mesta. Utom när det inte gör det.
Törs jag gå ut? undrade Juppe.
Du. Vad sägs om att du går ut med en elpistol och liksom banar väg för mig?
Jo, jag är snäll.
Det är de andra som är dumma.
Japp, japp. Min snälla häst var jätteduktig på ridbanan med snabelutrustning på.
I går på lektionen var det svårt att få trav utan läbbig dipp. Usch.
Jag tyckte Juppe rörde ena bakbenet underligt i dag på ridbanan också. Har bestämt att jag inte ska klura så mycket på sånt.
Vi ska göra istället för att klura. Och sluta gick ju jättebra, säkert skönt med snällgympa om man har en lårkaka efter en spark.
Där är dom! sa Juppe tillbaks i hagen.
Buss på!
Ja kom igen då! Ta dom bara!
Duktig matte!
Gör dom till mos.
Puré! Sufflé! Små rultiga ärtor med hår på!
Mäh, öh, sa jag. Det jag gör bäst är ju att borsta din fantastiska päls. Mina insatser får nog sträcka sig till det.
Kanske skönt ändå att få lite massage om du fått lite smisk av kompisarna?
Och det kanske vore skönt att sova nu en liten släng, kompisarna sov ju skönhetssömn när du jobbade med mig.
Jag är inte trött, sa Juppe.
Jag ska slå ihjäl dom hela bunten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar