Vem Juppe skulle vara som människa: Bob Hansson

En tråd i fb-forumet Diskutera islandshästar har fastnat i mitt huvud.

Där var frågan: Vad skulle din häst jobba med?

Nu har jag nog bestämt mig. Juppe skulle jobba som / vara Bob Hansson.

Köra Tankar för dagen på morgnarna i valackhagen.

Läsa högt ur sin bok med samma namn och undertiteln Manual för ett snällare liv.

Själv ska jag läsa vidare i den fina boken.

Där kan man ta en munsbit varje dag och tugga på det man läst länge, länge.

Visst, Bob Hansson kan ge ett flummigt intryck. Hans släpiga ton när han läser kan göra att man tror att där finns inte många hästar hemma. Men så börjar man lyssna på hans klara tankar och får mycket att göra i sitt eget huvud.

Det gör du rätt i, mumlade Juppe. Läs på du.

Dagen började med lektion för Matilda.

Vägen till stallet var vackrare än vanligt. Dimstråk smög fram över åkrar och ur skogskanter.

Juppe fick en andra frukost och tyckte att livet var ganska gott ändå.

Sedan blev vi osams.

Fasen. Jag vet att det inte hjälper att skälla på fina hästen.

Inte en enda gång hjälper det.

Det är ju bara det att jag längtar så efter känslan vi hade i somras. Känslan när vi båda är överens om att nu jädrar gör vi en perfekt fattning av tölt. Eller trav.

Det gnisslar i maskineriet just nu.

Inget stort, nej, nej. Lite retsamma gruskorn bara.

Ja. Jag blev onödigt ilsken på ovalen. Matilda hjälpte oss att hitta tillbaks lite grand till snygga fattningar och den sköna, sköna känslan av en manke som stiger och en rygg som blir stark.

Hå, hå, ja, ja.

En Juppe är ju ingen maskin. Gudskelov.

Vi fick lite feeling från åkerkanterna. Skönt.

Visst. Juppe är en segdeg som inte är övertygad om att han måste lägga ned sig i jobbet på ovalen.

Men jag måste ju i alla fall göra mina uppgifter rätt. Jag kan ju börja där. Det är en bra start.

Det tycker jag du gör himla rätt i, sa Juppe.

Så syns vi i morron va?

Det är synd om människan, sa Strindberg.

Och sedan dog han, fnissade Juppe.

Lite underlig är han min kompis. Men skön stil har han sannerligen. Helt egen.