Regnmjuk grusväg är inte dumt. Vi körde intervaller och till slut vågade vi oss ut på rätt blöt och slaskig stubbåker.
Nosen pekade hemåt och mitt i det schllooorpande eländet på åkern, vi gick i sicksack för att hitta torra ställen, så beställde jag tölt - och fick det med duga. Jag kände hur Juppes hela rygg lyftes uppåt!
Han töltade för kung och fosterland (och för att äntligen komma till den trevliga grusvägen som leder hem till trygga stallet).
Wow. Och ha! Min kompis orkar mer och mer. Men jag ska ta det lugnt. Vi flåsar ordentligt mellan intervallerna också, och fyller på med lite färsk klöver i Juppes mage.
Okej! Vi ska hänga alltså, sa Juppe när jag klev runt i grabbarnas skogshage.
Juppe blir sur när jag står på stora stenen i skogshagen.
Scchhh! Ett troll!
Ja! sa jag. Kom så går vi och jagar det!
Bra idé! sa Juppe. Du går först va?
Smyyyyyga, smyyyyggaaa.
Du? Vad gör vi om vi hittar trollet?
Du vet om att jag är troende vegan, va? sa Juppe oroligt.
Visst, visst, sa jag.
Jag menar allvar! sa Juppe. Du får äta upp det där trollet alldeles själv!
Skojar bara lite sa jag. Jag letade inte alls efter ett troll. Jag tycker bara det är mysigt att hänga med dig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar