Juppe gick lös upp på släpet!

Som tur var kläckte jag ur mig i stallet när Bäjebyarna var där att ett önsketema för en helg på Bäjeby vore om släpet kunde ställas in på ridbanan, så att en kan träna lastning med hästen lös.

Passar det nu? undrade Magnus.

Om det gjorde. Fantastiska saker att få en önskan uppfylld bara sådär.

JAA. Ni ser ju själva. Magnus hann knappt stänga dörren till bilen innan Juppe SJÄLVMANT gick upp på släpet.

Jag tog filmer också. Jag och mannenvännen har hysteriskt fnittrande tittat på dem och tänkt på alla tvåhundranittielva gånger vi (nej, mannenvännen plus nyvunnen stark hjälpsam ofta herre) vi fått LYFTA på Juppe på släpet. Skojar inte. Ett stadigt tag runt Juppes rumpa och lyft.

Juppe är inte dum eller ovänlig. Han skulle inte sparka ned någon. Han ville bara inte gå på det jävla släpet tvåhundra nittielva gånger. Ofta har vi ju också åkt till och från olika grader av hemskheter på klinik.

Det har inte varit fråga om roliga turer, det kan jag lova.

Lite av och till har jag och Juppe övat på att gå på släpet när det stått uppställt på Bäjebys gårdsplan. Det har gått hyfsat, med brasklappen att Juppe gärna kastar sig bakåt. Det är otäckt tycker jag.

Jag orkar inte ladda upp filmerna iväll, men jag lade upp en på min instagram om ni vill tjuvkika.

Inte nog med att Juppe myste med att nippra hö och leta efter fantastiskt god havre. Jag kunde öppna dörren och fick närmast övertala honom om att backa ut från släpet.

Det var inga problem att göra en back i lugnt tempo. Lite problem med att stanna halvvägs, men det gick.

Ett par rundor travade Juppe runt bilen och valde lite olika sätt att själv ta sig upp på släpet!

Halleluja. Typ.

Hoppas nu att det här etsas fast i bådas våra hjärnor.

Det är klart att jag påverkat Juppe vid lastning till och från klinik. Jag har inte sällan varit i olika grader av förtvivlan. Sånt går inte att gömma för en intelligent Juppe.

Och före det här körde vi markarbete. Galopp utan ilska gick också bra i dag.

En bra dag alltså!

Och i hagen väntade spännande överraskning:

Fengur har flyttat in till grabbarna. Det blir kul!

Blev lite nervös när Juppe fick en väldigt fin båge på halsen och gick fram till Fengur för att hälsa.

Tittut. Plötsligt dök chefen Frami upp mellan de två hälsande.

Sedär. Då blev det ett annat fokus. Frami är en så himla bra chef. Han tar ansvar för sin flock.

Inga upprörda känslor här inte. Halsen ned och sniffa lite by-the-way på en hög med bajs.

Och så en liten promenad.

Sådär ja. Allt är ju faktiskt som vanligt, det är bara en grabb till i flocken. Inte så konstigt.

Välkommen Fengur!