Lektion mitt i natten

Mitt i natten. Nu ska vi inte överdriva, sa Juppe.

Vi ser ju grässtråna framför oss. Fullmåne är det också för den delen.

Har jag sagt att du är en synnerligen, synnerligen trevlig och intelligent matte?

Med betoning på klok och snygg.

Några minuter före det här lät det lite annorlunda. Typ: stånk, stånk, muttra, muttra.

Vi fick uterittslektion av Matilda och körde fokus på petigt noggranna igångsättningar i trav och tölt och lika petiga halter.

Fasen vad svårt det är. Nu börjar jag se, känna och kunna korrigera när Juppe smiter ur formen både i farten och inför fattningarna.

Men sedan ska ju farten ta slut också. Då ger sig mina armbågar iväg på äventyr på egen hand. Varför? Ingen aning.

Och höger hand vill inte stänga sig heller. Den trivs tydligen bättre i en fri och öppen form.

Det här toppar jag med att streta i tyglarna i någon slags nedåtrörelse, troligtvis för att jag tror att Juppe ska behålla sitt huvud i form då och inte slänga upp huvudet som han så gärna gör.

Vi har massor att öva på.

Det känns kul.

Och Matilda säger att vi inte ska vara så hårda på oss själva, så då ska vi försöka låta bli det och njuta av det vi faktiskt kan och gör himla bra.

Juppe har ju en finfin trav.

Tänk att min Juppe har en finfin trav.

Det trodde jag inte riktigt för något år sedan. Och något år före dess ska vi bara inte tala om.

Lektionen började efter 21. Sedan fick Juppe beta både länge och väl.

Jag tycker det är så himla mysigt att hänga med hästarna i hagen.

Nu är det så harmonisk stämning mellan grabbarna också och ingen av de andra bryr sig om mig.

Jag får bara vara.

Det blir så speciell stämning på kvällen ute i naturen.

Speciella dofter och äntligen, äntligen något som kan påminna om svalka.

Fast hålla kameran med en hand och ta en skakfri horsie, det gick inte.