En sur tomte i faggorna?

Juppegossen var hispig i dag när jag hämtade honom. Oklart varför. Resten av grabbskocken stod och häckade där de brukar stå och häcka.

Något var otäckt vid själva grindhålet. En sur tomte som stod och glodde i mörkret? Varför kommer aldrig gröten?

Väl inne i stallet var det lite lugnare puckar. Tror tyvärr att både jag och Juppe är beroende av promenader och att göra något. Pyssel är gosigt, men, nja . . .

Eller hur är det med pysslet i geggan egentligen?

Nåja. Än så länge bara gegga på benen. Resten av Juppes vackra kropp var skapligt ren från lera.

Magnus berättade att gammelfarbrorn i valackflocken flyttat in i avelsflocken över vintern. Där är det nämligen fri tillgång på käk.

Damerna tog värdigt emot honom. Och eftersom farbrorn är ranglåg och försynt så höll han sig undan.

Ledarstoet tog täten till en promenad i hagen (som är härligt stor), hon och damerna stannade till och tittade mot farbrorn som trippade efter på mycket respektfullt avstånd.

Gå en bit. Stanna och titta bakåt. Alla med? Japp.

När poletten faktiskt trillade ned hos farbrorn - de VILL att jag ska med. Jag är en del av gänget! Då blev det spruttibangbang och en himla fart framåt. Glädje.

Det är så hjärtevärmande att se hästar i flock umgås. Hur de sätter upp regler och månar om varandra, och säger ifrån också förstås. Det är ett riktigt hästliv att få vara en del av en grupp.