I morse kom veterinären. Igen.
Hon ville vara absolut säker på att det är griffelbenet som spökar. Alltså var det dags att bedöva Juppe igen.
Jag fick leta fram en brems ifall det skulle behövas. Juppe har ju blivit stucken ett par gånger nu och vet vad det är som väntar.
Vad gör gossen?
Han blir snällt först rakad och lyfter sedan på hoven, jag håller i hovskägget och gossen blir stucken jag vet inte hur många gånger för att bedöva kring stället där griffelbenet sitter.
Blodet rinner och det ser rätt bedrövligt ut. Juppe rycker till en gång så kanylen hoppar ut, men det var nog mest ett misstag. Veterinären var förundrad över min godhjärtade häst.
Och: satan i gatan. Nej. Hältan släckte inte som vi hoppades att den skulle göra. Nu krävs en utförlig undersökning som måste göras på klinik. Så så får det bli.
Veterinären rabblade sin rutin som hon måste göra, antingen klinik eller också - låta hästen vila i avsevärd tid framöver. Jag vill veta. Det får kosta.
Jag förstår verkligen de människor som gång på gång undersökt sin häst utan att riktigt få ett svar, jag förstår att man kan ge upp. Men där är jag absolut inte än.
Får skramla ihop mig i morgon och ringa Mälarkliniken tänkte jag.
Är det nog så här?
Näej.
Älskade äldsta dottern ligger på sjukhus. Hon är nyopererad. (Döda mig inte för bilden Amanda).
Så här skrev jag på facebook i går (med tillåtelse av den unga damen):
"Jag är så stolt över äldsta dottern Amanda Broman. Hälsade på henne på C-las i dag. Hon är en kämpe utan like och har bra stöd i killen Victor Johansson och det är jag glad över.
I över fyra års tid har hon sökt hjälp mot svåra smärtor i "magen". Hennes tarmar har tittats på med kamera, blodprov efter blodprov har tagits. Och till slut så blev det diagnosen "irriterad tarm" och "besvärlig mens". I går opererades hon, sövd i över fem timmar.
Fyra cystor lirkades ut runt hennes äggstockar, den största med en diameter på tio centimeter - drygt.
Jag är så oerhört glad och tacksam över den goda vård vi har i Sverige - men också jävligt förbannad. Arg över blotta misstanken att tjejer med ont i magen helt enkelt negligeras. Smärta är okej för en tjej. Hoppas jag har fel.
För att en cysta ska växa så mycket måste den ha fått vara i fred i 3-4 år. Jag har hört att även små cystor gör mkt ont - hur känns då en på tio cm?
Amandas cystor upptäcktes av en gynekolog som fattade misstankar direkt och skickade henne på ultraljud. Amanda och Victor ville skaffa barn tidigt i livet. Det var det som gjorde att cystorna upptäcktes. Vad som hade hänt annars vill jag inte tänka på."
Orkar liksom inte fylla på mer. Mer än att hon var piggare i dag, och hade lite färg på kinderna.
Jag har så många tappra runt omkring mig. Vad har jag att klaga på? Inte mycket.
Vi har Eva på Mälarens Häsklinik i Sigtuna!! Vilka proffs!! Så imponerad av deras professionella sätt, deras snabbhet och ödmjukhet!! Lycka till! Kram
SvaraRaderaHoppas Juppe också har tur där, vi har fått en tid nu. Tack!
RaderaVad godmodig han är din Juppe som stod så snällt medan han blev nåldyna, men nedrigt att inget svar hittades. Hoppas innerligt att ett klinikbesök snabbt kan säkerställa en diagnos och att den så klart ska vara lättåtgärdad. Om hästar ändå kunde prata...
SvaraRaderaVilken kämpe din dotter är, det är fruktansvärt att bli negligerad av läkare på det där sättet, och tyvärr inte ovanligt heller (gick igenom precis samma sak när jag hade gallsten, blev diagnostiserad med IBS... tog länge innan jag hittade en läkare som fattade och började utreda ordentligt). Fruktansvärt att sjukvården särbehandlar kvinnor på det viset. Hoppas dottern återhämtar sig snabbt och slipper ha ont mer nu.
Tack! Ja, dottern fick också diagnosen IBS, hm. Kanske inte så underligt att just den diagnosen ökar rekordartat bland unga kvinnor?
RaderaOch ja, ack ja. Tänk om hästar kunde prata!
Men stackare, både dig och dotter och Juppe!
SvaraRaderaKram!
Tack! Trösten är ju att i alla fall Juppe är på förhållandevis gott humör. Dottern med för den delen. Då blir ju allt lättare.
Radera