Fattar nada.
Jag och Juppe grep oss an mörkret sammanbitet och bestämt. Juppe fick sin orangea neonpyjamas med knäppe över bogen och jag fick min ficklampa och reflexväst.
Sedan dök vi ut i mörkret.
Gick riktigt bra faktiskt. Det spökade på de vanliga ställena, men vi kom förbi.
Juppe fnös skeptiskt hela tiden. Men grabben är en underbar liten lyckokaka, han hänger med ändå. Vi var vansinnigt nöjda med oss själva efter 40 raska minuter på grusvägen.
Valde att ta snälla lampan på första turen. Vi hade ju fullmånen som lyshjälp också. Värstinglampan åker fram om några dagar, den är i alla fall laddad och klar.
Juppe trippade också äntligen på nyfiffade hovar, med broddar. Vågade inte beställa verkning och skobyte förrän han var mer van vid att böja på benet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar