Rotade fram ett ilsket gult täcke åt Juppe, och eftersom vi inte hade någon sadel att fästa täcket i så tog jag en täckesgjord.
Juppe och jag knallade iväg. Juppe var lite skeptisk, täcket prasslade och vi tog en ny väg. Jag blev mer och mer irriterad på Juppe som blev mer och mer underlig.
Tills jag tittade på hur täcket satt. Juppe hade fått kjol. Gjorden satt vid snoppen ungefär. Jag stretade och drog rätt så gott det gick. Juppe tittade med stora mörka ögon på mig.
Och så gick vi tillbaks. Täckhelvetet kasade bara mer och mer bakåt, men vi klarade oss till stallet. Nu fick ju världens bästa häst beröm istället för skäll och då såg han inte lika olycklig ut.
Av med täcket och ut igen. Vi ska ju röra på oss 40 minuter per dag nu, så vi tog sikte mot ovalen. Juppe frustade lättat och satte sådan fart att jag fick påminna honom rätt ofta om att jag vill gå först.
Tillbaks i stallet hamnade vi på en damfrisering. Två damer stod reda att bli friserade. Juppe tittade blasé på de brummande rakapparaterna. Det där kan han.
Han åt hö och tittade på Vajna och Embla som trippade runt sladdar och fnyste åt rakapparaterna.
Jag gjorde en grundklippning på Vajna (roligt) så att både matte och Vajna vande sig. Det blev inte elegant, men det blev.
Både Juppe och jag njöt av sällskap och pysslet med damfriseringen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar