lördag 3 oktober 2015

Tre korta, tre långa, tre korta?

Hjäääälp. HJÄLP! Hon är galen! Släpp ut mig, släpp ut mig!


AAAAAaaaaaaaaAAAAAAAAA, hur var det nu.
Tre korta bankningar i boxväggen, följa av tre låååånga, och tre korta. Är det SOS? Eller är det tvärtom?

Heliga makaroner. Det är inget fel på Juppes självförtroende. Eller aptit på att komma ut.

Jag åkte till stallet två gånger i dag. I förmiddags var han en nervig hög som jag vägrade gå ut med, han var rädd för traktorn som transporterade hömarschmallows.

När han väl fick se traktorn från pysselplatsen och stå och tugga på lite hö gick rädslan fort över.

I eftermiddags var han på ett strålande humör. Tyckte att han var boss faktiskt. Du lilla obetydliga räka kan jag köra ut bogen mot.

- Akta bogen! Akta mig!

Bah.

På med träns och ut i ljuvliga höstsolen. Juppe ville gå först, det ville jag också osv osv. Vi klarade två varv på stallplan med livet i behåll båda två. Blir spännande att köra lite lydnad igen när vi ska promenera.

Det blev inget gräs för Juppe för jag tyckte inte att han lyssnade tillräckligt på mig. Men lite hö i stallet blev det. Och han såg vildögd och glad ut när jag åkte igen. Bra det.

4 kommentarer:

  1. "Vildögd och glad" bästa beskrivningen på vilket uttryck man vill se i sin fyrbenta vän.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut! Det kanske gäller oss också? :0)

      Radera
    2. Ha ha!
      Visst är det härligt med glada och vildögda människor med!
      Kanske skall fundera på att släppa fram den sidan mer. Börja på mötet, på jobbet imorgon!?

      Radera
    3. Go for it! Tycker man kan få den mest varierande respons på just det där med glad och vildögd. Vissa jobbarkompisar liksom vaknar och vill helt plötsligt med på tåget. :-)

      Radera