Och vice versa

Skrev visst ganska nyss att gott humör smittar av sig flera dagar framåt.

Det gör trötthet och irritation också.

Isch.

Jag var inte på topp i onsdags när det var lektion. Det var jag inte ikväll heller.

Longering blir bra, bestämde jag.

Det slutade med riktig osämja. Jag vet att jag har armar som flaxar och ibland höjs till ett stopp där det borde vara - framåt.

Men det var inte hela sanningen. Grabbjäveln jävlades helt enkelt. Jag blev riktigt förbannad. Kände hur varulvsraggen riktigt stod på ända på ryggen på mig.

Juppe fattade absolut inte att han skulle gå runt på en volt. Backa? Och så vidare.

Det slutade med att Juppe travade med fint sänkt huvud på en liten volt och jag slapp att få en stroke.

I morrn ska jag och en vän titta på ett gästspel av ryska baletten på Västerås konserthus. Då ska jag sitta och drömma om när jag och Juppe liksom svääääävar fram samspelta på en volt.