Vi vill bli filmade

Å ena sidan: november har varit en riktig skitmånad träningsmässigt sett. Har aldrig varit så lat sedan jag köpte Juppe. Bläh.

Å andra sidan: något är på väg att hända. Vi känner det i våra kroppar.

På lektionen i onsdags lät Annica oss prova på lite centrerad ridning (hon har varit på kurs :-)). Kändes jätteroligt och helt baklänges bitvis. Vi startade på en utandning och en vick på höften framåt, stopp var lättare att förstå, utandning och luta bäckenet framåt.

För att hitta rätt position i sadeln fick vi göra "klockan", luta framåt i sadeln till klockan 11 och streta bakåt till klockan 13. Allt för att verkligen känna var klockan 12 var.

Det funkar.

Benens lodpunkt ska vara knä-ankel istället för knä-häl. Och foten lite mer stadigt och djupt in i stigbygeln. Trolla bort hästen och du ska landa på fötterna (precis som Atli Gudmundsson skriver i sin bok!).

Juppe lyssnade verkligen på mig, och var alldeles förbryllad bitvis. Lite road också tror jag, vad vill hon nu? Han gillar när jag andas djupt.

Kul. Kul och inspirerande. Och mycket mer känsla av balans när man ska sitta lika mycket på sittbenen som på skrevet. Annica sa skrevet, jag tolkar det som blygdbenet. Det kändes mycket bättre för mig, mer "rätt". Det är nämligen mer så jag börjat sitta av mig själv på sistone, Juppe gillar. Juppe tuggar mer och mer på bettet och bjuder på bättre och bättre tölt. Det är här önskan om att bli filmad kommer in. Jag vill se om det ser lika bra ut som det känns fläckvis.

Judit-Karin ställer upp och filmar sa hon, om några helger. Blir bra det. :-)

Ikväll: jihaaa på ovalen och jo, fin tölt. Och avslappnad trav med halsen ned mot backen.

Vi är på G, mot något kuligt. Vi bara känner det i våra kroppar.