Det var riktigt halt i dag. För oss obroddade blev det ovalen.
Nu är det ett tag sedan Juppe fått fräsa ur sig energi på riktigt, tänk så spännande allt kan bli då. En söt Doris med vagn efter sig, ett nytt släp på gården, bilar som åker. Själv tyckte jag det var spännande med en lastbil som kom farande när vi skulle över vägen, det tänkte inte Juppe på.
Med detta sagt. Det var si och så med koncentrationen.
Jag satt och försökte verkligen följa med i skritten (kolla vad fint ryttaren här ovanför hänger med). Men hur sjutton hänger man med i takten hos en boaorm med soppatorsk?
Hur kommer det sig att den där uppdämda energin inte hamnar i bakbenen?
Borde ha haft spö.
Nu blev det bra till slut, men vi fick kämpa för det. Hu. Det är inte riktigt kul när kompisen pysslar med en miljon andra saker än att vara på samma mentala ställe som jag.
Tycker nog att ena bogen känns lite stel, men jag masserar och mjukar upp efter varje pass. Tror det blir bra när broddarna åker på inom ett par dagar också. Då blir det mindre läbbigt att halka fram.
Nä, ingen superduperdag. Men helt okej.
Eld upphör. Vi fick pyssla med vårat under tiden som chefen höll på att hypnotisera fram traktorn med höpåsarna.
Snart är det jul! sa Juppe.
Å, vad spännande det ska bli.
Som nummer ett på listan har jag tryckluftspistol, som nummer två har jag elpistol (verkar läbbigt att manövrera med munnen), som nummer tre har jag spikpistol, som nummer fyra har jag . . .
Det kan du glömma! sa jag.
Önska dig något vettigt istället, nåt fredligt och fint.
Gud vad tråkigt, sa Juppe.
En pizza då? Jag har alltid velat smaka en pizza.
Nähä? sa jag. Du vill ju inte ens äta morot. Menar du att du vill ha en pizza med en massa ost och prylar på?
Usch, så negativt allt blev helt plötsligt, sa Juppe. Nä, nu går jag och pratar med grabbarna i stället.
Tänk att somliga aldrig kan se lösningar utan BARA problem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar