Jag trodde jag var listig i dag när jag satte på Juppe kapson för att knalla mot ridbanan. Jag tänkte som så att Juppe skulle kunna bränna ur förgasaren lite på egen hand, utan att jag skulle behöva sitta på hans rygg.
Men si, det var barnkalas på g på gården. Ridbanan skulle fyllas med roliga hinder och stationer.
Det blev riktigt bra det!
Juppe var lite på tårna i dag med. Han stirrade skrämt mot alla ljud och såg ut som ett spökdjur. Det är ju ingen fara, han exploderar inte eller skenar eller har sådana hyss för sig - men det går inte att jobba särskilt bra.
Det som jag tycker är läbbigast när Juppe är på tårna är att han blir så spänd. Han jobbar inte rätt med sin kropp och knoppen får heller inte sitt.
Nu blev det faktiskt himla bra med lagom med action på ridbanan. Juppe gav upp på något sätt och slappnade av, han bjöd på trav som var avslappnad och sänkte huvudet.
Visst, lite dippigt åt ena hållet men inte alls farligt. Det syntes hur skönt det var att få jogga lite, skaka loss.
Vi var himla nöjda båda två. Juppe frustade så mycket att det blev komiskt. I morron jobbar jag och tänker att det blir finemang att bränna lite förgasare på ovalen på kvällen.
Spökdjur. Bah, sa Juppe.
Du var så himla duktig! sa jag för att släta över och för att det var sant.
Jag VET, sa Juppe.
Och när man varit duktig kan man unna sig en siesta.
Själv tänkte jag att det inte är så dumt att ha en fux.
Det är ju liksom lite lagom lerfärgat från början. :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar