Snön försvann, men inte vårt goda humör.
Det blev en härlig kväll på ovalen. Jag kände den där hundradels sekunden av tvekan när jag lät Juppe behålla galoppen även mot stallet, Juppe funderade i sitt stilla sinne om det kunde vara värt att koppla in turbon.
Han lät bli.
Gissa vilken liten gris som fick godis när han stannade som en ängel vid kortsidan?
Oh yes. Det blev frustkonsert ikväll också.
Min underläpp putade lite i stallet när jag såg att Juppe fått ett rejält broddtramp höger bak. Gudskelov mitt fram på hovranden.
Fasen vad onödigt. Mitt trötta huvud hann att tänka innan vi gav oss ut att - bäst vi tar på gummiboots.
När allt annat var påklätt på mig och Juppe var den tanken borta.
Fy så dumt. Usch.
Och då blev ja så stressad att jag bara tvättade rent och pillade för att se hur illa det var. Jag borde ha smörjt med tjärsalva för att hålla lera och smuts borta. Inte gjorde jag det.
Fasen.
Fast Juppe verkade obrydd. Men det gjorde han ju även med ett halvt avdraget bakben.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar