Titania har kvar storkbettet i pannan!

Juppe och jag gav upp ett försök till löshoppning i dag. Vinden var så hård att plastbanden runt banan smattrade. Juppe gick snällt runt ett par varv, men visade ingen större entusiasm.

Jag ville hitta på något som var kul för Juppe, det här var inte rätt i dag. Vi tog en prommis istället.

Som av en händelse gick vi förbi avelsflocken.

Titania har släppt fölpälsen i ansiktet nu.

Tadaaaaaa! 

Storkbettet är kvar.

Hon har små fina vita strån i pannan. Det är ju tur för både henne och mig.

Jag kommer nämligen att kunna identifiera henne i en hage med svarta ston.

Det var en himla tur att Mackan har en vit stjärn under luggen.

Mitt sätt att känna igenom honom när jag red honom var att lyfta på luggen på alla svarta pållar.

Fnissa. Fnissa, hördes från Tinna.

Tror hon har mycket roligt att se fram mot. Dels när jag ska fräsa fram på raketköttbullen på grusvägen, dels i hanteringen av Titania när det är dags för det.

Flera år fram. Phu.

Vadå inte se skillnad?

Jag är ju helt unik.

Jag också!

(Eller är det samma häst som på bilden ovan? Har glömt).

Titania äter duktigt av hösilaget också, förutom att hon dricker mjölk.

Lilla krulleduttfölmanen börjar växa ut lite också. Nu är den mer yvig.

Tänk om hon fick behålla fölpälsens färg, den är så fantastisk.

Vet att det inte blir så, men ändå. Får njuta nu av chokladfärg.

En trivsam dag. Vi blev bara lättare osams över om Juppe skulle flytta sina bogar eller inte.

Det skulle han.

Dagens förstapris för bästa lerinpackning går till Embla.