Möte med helt utmärglade hästar!

Juppe var så himla fin på ridbanan i dag. Kapson på för första gången på månader. Vi körde vårt lilla komma igång-program som vi lärt oss via Straightness training.

Alla benen jämt, vinkla nacken utan att huvudet hamnar snett. Och så promenera igång.

Juppe var en gentleman! Han blev nästan lite irriterad på mig när jag inte var tydlig nog när jag skulle berätta vad vi skulle göra.

Ja, vad säger man? Hurra!

Vi jobbade i modiga fem minuter, sedan fick det vara bra. Det var ungefär vad jag orkade i värmen också. Jag har varit förkyld av någon sort, haft (har fortfarande lite) ont i halsen och är darrig.

Efter passet upptäckte vi att vi hade publik!

Barnens käpphästar stod på rad och tittade på oss.

Doktor Juppe säger: Alldeles för mager. Att säga att den här hästen är ett spjälstaket duger inte.

Kära vän, sa Juppe. Jag måste säga som det är. Du är som en enda spjäla.

Å herregud. Den här bruden också. Bara skinn och ben.

Nu får du ligga i om du ska få ett lämpligt vinterhull, sa Juppe myndigt.

Comprende?