Horsies - det älskar vi båda!

Älskade Juppe är ju en kul typ.

En kul typ som är fotogenique.

I alla fall när fotandet sker på hans villkor så att säga.

I går tog vi en skogspromenad, kameran hängde över axeln för jag tänkte att det nog skulle bli tillfälle att fota en Juppe i mjukt kvällsljus.

Du är k-o-n-s-t-i-g sa Juppe.

Jag vill inte stå här när du står där. Vi kan väl stå tillsammans? Det brukar vi göra!

Jag upprepar: vi brukar stå tillsammans!

Som en enhet.

Som i du och jag.

Det gick alltså sådär att fota, men Juppe blev i alla fall mätt och glad.

Tillbaks i hagen gick det bättre att fota.

Jag fick till och med snälla mulklappar av Juppe.

Din lugg är i mitt öga, sa Juppe torrt.

Bättre?

Nä, för starkt ljus att kisa mot för båda.

Sträck upp dig, sa Juppe. Du har ju gamnacke.

Vi kan väl ta en seriös bild för omväxling skull.

Fast det kanske inte är vår grej.

Okej, okej. Strama upp sig.

Juppe trivs bäst när han får vara med och regissera bilderna i hagen, inga grimmor och grimskaft och krafs.

Jösses vilken rolig häst jag har.

I dag har jag hyrt in Matilda för en ridtur, ska bli kul att höra vad hon tycker om vårt arbete med våra läxor.