lördag 11 augusti 2018

Mina flip-flops och centrerad ridning


Det har varit enormt blåsigt de senaste dagarna. I går ville jag inte rida alls.

I dag mojnade det på eftermiddagen och när ridsällisen hoppade över ridning chansade jag på en uterittslektion istället med vilda Matilda.

Det blev napp.

Så skönt.

Nej. Det är inte någon gammal ridrädsla som kommit smygande igen. Det är en . . . irritation.

Grrrrr.

Ett grrrrruff mellan Juppe och mig.

Det är vi ju vana vid i och för sig. Men ändå.

Jag har lärt mig att det är bra att ta hjälp i tid. Vi fick höra ungefär det vi förväntade oss tror jag.

Att jag ska lugna ned mig, att Juppe ska ta i jämt med båda bakbenen (han fuskar med vänster), att jag inte ska köra ned mina händer och att jag framförallt inte ska göra någon slags FOTBROMS när jag stannar. Ni vet, all tyngd i stigbyglarna - cowboylut bakåt och stanna då, hästjävel.

Inte undra på att Juppe blir irriterad på mig.

Tyngden ska vara i rumpan och ingen annanstans.

Till slut började Juppesnupp att knoga på bra och jag kunde lugna ned mig.

Ett bra mått på hur bra jag är som matte är hur mycket Juppe vill hänga med mig i hagen.

Så här gick det i dag:



Nej. Det är inte Juppe som är en grinsopp. Det är jag. Det fattar till och med jag.

Och jo, vi gjorde saker rätt eller åtminstone bättre på ridlektionen också, men det tar jag en annan gång.

Tillbaks till bilden först i inlägget - mina flip-flops. Jag köper ett billigt par flip-flops varje år för att det är så skönt att ha såna att bara stoppa fötterna i.

Men vad sjutton. Varför är högerfotens avtryck så himla mycket mer tydligt?

Jo, jag fattar, jag är högerhänt och därmed säkert högerfotad - men ändå.

Om man nöter högerdojan så mycket hårdare är det klart att det märks i ridningen också.

Den här sommaren har varit en bra sommar på många sätt och vis - men jag har inte varit duktig på att göra min yoga. Det har varit för varmt för att ta med datorn ut och köra yogapass från youtube.

Nu är det bara en ynkapynka semestervecka kvar. Gny.

Det kanske är det som är grinigheten.

Jag som skulle ha hunnit och orkat med allt, blivit pantersmidig och liksidig och liksom bäst på en sommarsemester.

Suck.

Nu ska jag äta kronärtskockor istället, dricka vin, skämmas för att jag är en grinig matte och ändå vara glad för att jag är en rätt arbetsam matte. Och vara jätteglad för att jag har en så fin och fantastisk häst. För det har jag.

2 kommentarer: