Den där kameran alltså

Det tog sin tid innan Juppe slutligen beslöt sig för att komma till grinden i dag.

Funderade faktiskt på att ta Baldur II istället.

Hans hopp släcks aldrig.

 Fasen.

Jo, jo. Till slut så. Orkade inte pilla bort all lera för att kunna sätta på Juppes gympasko i dag, så vi tog en borsta/äta-session i stallet i stället för träning.

Juppe verkade helt slut i rutan. Det har nog varit en varm dag för en Juppe i resterna av vinterpälsen i dag.

Tänkte att vi kunde runda av med lite trevliga horsies i hagen.

Juppe: titta vad det ändå verkar behändigt med små korviga fingrar. Hade jag det kunde JAG hålla kameran.

Inte kan jag trycka av med överläppen, då hamnar min vackra mule för nära kameran.

Det MÅSTE finnas en lösning!

Titta, ett litet larvigt finger trycker på knappen där. Pinne? Monterad på örat?

Gud vad sur du ser ut Juppe, sa jag. Har det inte varit någon bra dag?

Någon log demonstrativt. Väldigt demonstrativt.

Någon var väldigt nöjd efteråt.

Väldigt nöjd.

Och jag tänker att just den här fasen när min vackre kompis päls liksom tussvis har släppt och det bara är lite glesa överhår kvar av det mjuka skägget, så är han inte riktigt, riktigt lika snygg som han brukar vara.

Som tur är håller han inte med.