Oooooo, den här finns i en underbar variant som breddare också, alltså liggande bild.
Då syns hela fina ladugårdsväggen bakom oss. Jag säger så här: både jag, Jesper (mannenvännen) och Juppe är ju lite välpolstrade runt magpartiet. Varför kosta på sig så mycket mat när en kan köpa bilder från Töltaren?
Visst skulle den här göra sig som förstoring? Men vad fanken, är den roligare än den här?
Jag får tapetsera med bilder på Juppe hemma helt enkelt.
I går var en så härlig dag. Solsken och sällis av stabila stoet Vajna. Oj så djup snö det låg längs åkerkanterna. Pållarna fick jobba även om vi bara lade i skritt-växeln just där.
Och Juppe fick långa tyglar och jag slapp faktiskt min ridskräck förutom några nålstick som överraskade, men lika snabbt försvann.
Det är så skönt att det släpper och så underligt att ridskräcken kom.
Jag hängde med Juppe lite grand efter turen. Satte mig i grabbarnas skogshage och väntade på min häst.
O, jag har drabbats lite lätt av matte-skräck, sa den rackarn.
Nu har jag vågat mig fram.
Det går bra att först pussa mulen och sedan stoppa in en godis i hålet under överläppen.
Jo. Jag sa, det går bra . . .
Juppe. Jag hörde.
Kan vi inte bara njuta lite i solen?
Känn hur strålarna faktiskt värmer, det är vår på väg!
Ja. Det var härligt. Nu känner jag mig rätt färdignjuten.
Nu kan du stoppa in en godis, in i hyllan ovanför skägget där bara. Tjoff! in med den.
En ynka? Till en så stor och vacker kropp?
Jag satt på en stor sten och chillade. Juppe stod bredvid.
Rätt var det var kom Vinka farande som en kanonkula på vägen, ivrigt påtjoad av matte.
Då blev vi lite inspirerade och fick lite ny ork.
Testade kommandot backa, och si det gjorde grabben.
Sötrumpa.
Det är så skönt att alla andra hästar har fattat precis hur tråkig och sur jag är.
Vi får vara i fred nu i hagen jag och Juppe. Det är så behagligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar