Juppe är ju hur lugn som helst. En riktig gentleman att promenera med, mån om att hålla sig bakom mig och stanna när jag stannar.
Vi fick härliga fem kilometer i kvällssol. En liten avstickare in på stigen i skogen efter Hallbo. Hurra! Trädet som låg över stigen är uppsågat och borta! Där ska vi ta en långpromenad till helgen om veterinären håller med om att det är en bra idé.
Galopp på rakan efter monsterbacken. Juppe blev flåsig och glad i ögonen. Jag blev bara glad i ögonen.
Det ska bli så intressant att höra om jag får skäll på fredag för galoppäventyren. Undrar om det är helknas att göra så här? Skritt + galopp låter som ytterligheter men funkar så bra för oss.
Frami undrar vad vi håller på med i hagen egentligen.
Lägg dig inte i det du fräser Juppe och ser till att jag hamnar närmast chefen.
Cool kille tuggar på ett cowboystrå.
Snygg svans har han också.
Och söt mule.
Funderar fortfarande på hur jag ska undvika att söla ned Juppe, mig, mannenvännen och veterinären med tårar och snor på fredag.
Borde klara det här utan att bryta ihop vid det här laget. Skärpning typ.
Det ordnar sig, sa Juppe. Du kan snyta dig i min svans. Bara jag får en godis till.
Håller tummarna för dig och Juppe imorrn. Och herregud, vad gör väl det om du sölar o bölar, veterinären har säkert varit med om värre!!
SvaraRaderaTack! Och ja, visst borde han ha varit med om värre (hoppas jag). :O) Möjligtvis handlar det om min värdighet också, det lilla som finns kvar.
RaderaTummar och hovar håller här med!
SvaraRaderaTack snälla! Det gick sådär ju, men ändå rätt bra. Jag och Juppe får fortsätta umgås förhoppningsvis ett par år till.
Radera