Om jag inte stör blir det trav

I dag började vi på det mest ordentliga vis med markarbete. Usch, har slarvat. Det är ju så roligt att rida ut.

Juppe gillar och var med från start. Måtte hans goda humör och välvilliga inställning till livet och mig hålla i sig en vecka till. Då är det vårt livs första tävling tillsammans på Björsbo.

Häpp ut till ovalen när det gick som bäst med markarbetet. Här gick mungiporna också upp, även om damerna som flyttat till en hage precis intill var en verklig distraktion.

Växlade mellan tempon och gångarter och försökte vara noggrann. Upptäckte att mina armar liksom smälte ihop framför kroppen och hela jag blev till en räka. Sprätt ut med alltihop igen. Rätt skönt att känna när man gör helfel ändå.

Juppe går in i något slags frenetiskt trippande när det är dags att svänga med spåret i trav. Upptäckte att det berodde på att jag drev på, jag trodde han skulle stanna. Lät jag bli så gick allt bättre. :-)

Vi fick till två schyssta varv.

Bröt när det var som kuligast och så tog vi en galoppraka på närmsta stubbåkern och en promenad på lång tygel längs hela åkerkanten. Vi fick se två rådjurs/hjortfamiljer. Juppe hoppade högt när vi hörde skott rätt nära, men det gick bra.

Kompisen var genomdränkt av svett när vi kom tillbaks efter en timme sisådär. Tvättade med vatten och tog fram lite höstlyx. Fleecetäcke. Mmmmmm, sa Juppe och slöt ögonen. Gå och fixa du så står jag här.

 Bytte utefixarplats i dag. Vi hamnade framför sadelkammaren.

Första gången Juppe inspekterade ett fönster tror jag. :-)

 Han GLOR!

 Flås, fnys mot rutan. Dreggel, peggel.

Tittut!