Hur skulle jag kunna se från ryggen att Juppe böjer för mycket på halsen, gör en knäck på nacken istället för att förlänga nedåt. På sikt kan ett sådant fel ge Juppe ont i ryggen.
Det här blir en inlägg med tvåhundrafemtielva bilder från lektionen. Det är viktigt för mig att förstå vad vi lär oss. Jag är stolt över att det sakta men säkert ändå går framåt. Det gör det tack vare andras hjälp, men också för att vi gnetar på. Och för att det är så roligt för både Juppe och mig när det blir rätt! :-)
Lägg märke till högerhanden. Det är svårt att låta bli att klappa på juppesnupp.
Lektionen började med markarbete, men det får det bli ett eget inlägg om. Jag fick stor hjälp med att förstå hur jag ska hålla tyglarna, och hur jag ska låta bli att ge dubbla signaler till Juppe. Om det funkade? Oh, yes.
Sålunda var det dags att sadla Juppe. Det tycker han bara är trivsamt.
Han är nyfiken och undrar vad som ska hända, men är ändå lugn.
Den nya franska gjorden ska spännas från båda hållen fick jag reda på. Den måste hamna med den tryckavlastande plattan mitt under bröstbenet, annars kan den ge snedfördelning.
Tittut.
Världens vigaste häst. Numera har jag inga problem med att Juppe promenerar iväg när jag sitter upp. Jag gör det på isländskt manér med foten pekande mot hästens huvud. Idag fick jag göra det på "fel" sida, höger. Och så fick jag lova ridläraren att sitta upp varannan gång på respektive sida. Just uppsittningen trycker rejält på hästens ryggmuskler.
Vår fröken är bra. Hon har tänkt ut ett tema för lektionen varje gång. Den här gången skulle vi faktiskt strunta i att tölta! Trav och galopp är fokus.
Sara förklarar att hon vill se mig och Juppe fatta trav.
Här har Juppe överböjt halsen och gjort en knäck i nacken. Inte bra. Dels kan hästar som böjer på det här sättet få en ful bula på halsen, en överhals, men det kan också ge ryggont eftersom hästen inte använder ryggmuskeln för att bära ryttaren. För ryttaren ger det sämre möjligheter att styra hästen, det är ju dumt ...
Vi lyssnar, Sara berättar att jag ska ha koll på Juppes hals och se till att få upp den speciellt inför galopp.
Bättre? Bättre.
Titta vart du ska, inte ner på hästens nacke. När du tittar åt det håll du vill följer din kropp med vare sig du vill eller inte. Höfterna böjer med och hjälper hästen att förstå vad du vill.
Juppe vill gärna tränga ut mot staketet. Jag ska tänka på att Juppe inte ska trycka mot skänkeln, utan gå undan för den.
Skulle också vilja ha ridlärarens röst i mobilen: slaaaaapna aaaavvv! Sänk axlarna. Tänk på knäna, slappna aaaaaavvv. Det känns som varenda del av min kropp stretar emot. Känner mig som en liten träpinoccio ibland när jag sitter på Juppes rygg. Hur kul är det att kånka runt på en sån?
Och ja, när jag väl slappnar av åker de förbannade hälarna faktiskt ned där de ska vara. Det visar inte bilden, men jag fick känna det i alla fall.
När jag slappnar av så känner jag att allt blir bättre för Juppe också. Allt från balans till takt och schvung. Vi fick några fantastiska varv i galopp där jag slapp känna att jag måste hålla balansen åt Juppe. När jag satt som jag skulle, andades och var avslappnad flöööööt han fram. Underbart! :-) En kick!
Visst har han väl ändå kul? Och det är så rörande underbart att jag hela tiden känner att han vill väl. Han vill jobba.
Anka i aktion, he, he. Kolla sadeln. Snart har Juppe den vid öronen. Sara tror att många knappar kan funka när jag köper en egen sadel som verkligen passar både Juppe och mig. Hoppas det. Jag är så tacksam för att jag får låna sadel just nu, det är bra att prova olika. Men visst blir det tydligt att den inte sitter bra?
Juppe, I love you.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar